Ett paraply träd skulle jag vilja äga.

Vilket underbart vackert  'paraply-träd',  ett sådant vill jag ha, precis i den storleken,
precis nu, på direkten. Vi har plats för den på gården.

Sitter man där under och tittar upp får man se ett  'virrvarr' av grenar som växer
i runda  'snirklar', man kan inte urskilja vad som är upp eller ner,
början eller slutet på grenarna.

Men andra ord ett perfekt  'klätter-träd'. Hade jag varit barn så med säkerhet hade
jag klättrat där.
Jag bara beundrar trädets fantasifulla  'bus', ett roligt spännande konstverk.

Att sitta här när det regnar vore väl toppen skönt,  japp ett sådant paraply-träd
ska jag ha  ( i mina tankar).

Hur många år tar det tills trädet är i den storleken,  50 - 100 år kanske,
ja då jag har tid att vänta.
Men hjälp jag har ingen aning vad trädet heter !?

En stackars dag kvar i Maj månad och jag summerar att den har varit
bättre än väntat.
I varje fall här hos mig i Småland, så jag är mycket nöjd.

Ha en skön avslutning på sköna Maj.
Kram/ Eva

Vita syrener de doftar om våren . . . . .

vad är min vän kom snart igen  . . . . . . .

Minns ni den sången med Ann-Louise Hansson, hon sjöng många fina låtar
som jag gillade.
Tyvärr fanns den ej på 'You Tube', jag hade tänkt bjuda er på den sången.
Men här får ni några bilder på min favorit av doft träd.

På fm. var det mulet då var de vita syrenerna bleka mot skyn.

Men sen kom solen fram bakom molnen då fick de vita härligheterna en annan lyster.
Ni känner väl den underbara doften med att bara se på dem.

Man kan inte låta bli att sticka näsan i syren klasen, Deras doft tid är så kort
så man får passa på att njuta för fullt.

Se så vacker den är mot himmel blå.

Helst vill jag bara ha dem ute, att sätta dem i vas inne gör doften alldeles för stark.
Då kan jag få  'skallebang' och det är väl synd.

Heja nu hittade jag sången men det är Danskar som sjunger och det går ju lika bra.
Det är ju melodin som är så fin tycker jag, många minnen från ljuva 60-talet gör sig påminda.

Må så gott önskar/ Eva

Jag vill ha en grind . . . . . .

men inget staket.  Jag har alltid gillat grindar, vart vi än har hamnat när jag sett en grind
har jag utropat: 'se vilken vacker grind', eller gammal, eller annorlunda, eller ful färg,
eller fel färg, eller  'den här behöver skrapas och målas',  så där håller jag på.

Så nu ska ni få se lite grindar, de flesta bilderna tagna i Arild.

Detta staket påminner mig om barndomens staket fast det var rött och inte samma grind.
Då hade jag en gren eller pinne och drog (spelade) på ribborna, så de som bodde där
Olga och Oskar minns jag, blev jätte arga. De knackade i fönstret och skällde på mig.
Det var kul, då gjorde jag gärna det fler gånger, hi hi.

                               Tänk att få måla toppen på staketet, jätte kul,  *fniss*

Grinden är inte sned, det är jag. En trevlig liten grind som passsar till huset och dörren.

 

 

Lite större finare dubbel staket, kanske bilen oxå ska innaför staketet.

Detta var pricken över i:et, enkelt men rätt till fönster-luckorna och dörren.
Många hade bara en grind och sedan andra höga häckar som skydd för
vind från havet.

Nästan lika i modellen men var och en passar till huset. Vindskivorna var oxå gröna
det blev bra till grinden.
























AJ aj aj, inte kul att se, det här måste åtgärdas illa kvickt, helst bums.

Den här gillar jag väldigt mycket och huset oxå, hmm kanske lite väl stort hus för två.

Japp gullig grind ! Kolla fönstren, sådana hade vi på vårat hus när jag var barn.

Jaha varför inte ! ? 

Lite snett är inte 'lett' (fult), vacker mur i varjefall. Hunden ja den skrämmer ingen, hi hi.

Hmm kanske lite väl snett, eller ? ? ?

Inte alls tokigt!  vitt,  ja det ska det vara, tänk när rosorna blommar över bågen . . . . .

Samma modell på grind som bild nr 3, den passar bra här oxå.

Innan vi lämnar Arild ska ni få se på en vacker järn-grind, kanske ett eget designat
av ägaren, för där i trakten fanns många konstnärer.
Oj vad jag gillade den blåa tre-klövern.

Riktigt snygg tycker jag, den ser högre ut för jag har böjt mig ner ordentligt.
Bugar o tackar.

Så har vi lämnar Arild och någonstans på vägen blev det ett snabb stopp,
en grind till, hi hi hi.

Här i Mölle gillar de att kryssa ser jag. Ska de måla den nya grinden eller ej.
























Ingen av dessa grindar liknade  'min barndoms-grind', alltså en sådan
som Oskar o Olga hade. Kanske min bästis Ulla-Lena vet, måste fråga henne.
Jag letar vart vi än kör i Sverige. Men om jag nu ska ha en grind, var ska jag ha den,
hur ska den  'se ut', och varför ska jag ha en.
Jo jag tycker det ser så  'ombonat ut', en grind för mig är inte en 'stopp kom inte hit'
alltså en stängd grind, utan en grind som man blir nyfiken på. Vem bor här.
Hur ser folket ut som bor här bakom grinden. Att få gå in och kika på dera trädgård m.m.
Att få prata några ord med  'grind-ägarna',  *fniss*
Där hade jag tur i Arild, fick några samtal med ägarna, det var mkt givande
och intressant.
Har man funderat i 30 år på en grind, ja då kan man väl fundera i 30 år till,  *fniss*

Äger ni någon grind, hur ser den ut ?!

Kram, ha en skön helg/ Eva

Kronoskogen i Sibirien . . . . .

i Ängelholm vid havet, där finns mycket att se på. För 67 år sedan den 18 Maj
hände det konstiga saker här.
Sveriges mest kända och spektakulära närkontakt mellan en människa och ett
okänt föremål.  Den då 28 årige Gösta Carlsson (pollenkungen) mötte i utkanten
av Ängelholm ett diskusformat föremål (flygande tefat).
Händelsen har undersökts av UFO- stiftelsen.

UFO--Monumentet i Kronoskogen.  En udda sevärdhet och berättelse.
SANT  ELLER  FALSKT ?!  VEM  TROR  PÅ  SÅNT  ?!
Vill ni veta mera  googla på kronoskogens Ufo ängelholm.
Läs:  Mötet i Gläntan,  av Claes Svahn.  En spännande händelse.

Oj vad är det som händer !?!  ett konstigt otäckt ljud hörs ovanför trädkronorna
det börjar blåsa kraftigt så jag får hålla hårt i håret, frisyren blir riktigt tillruffsad.
Är det en tromb på väg, jag ser att det blixtrar från en klarblå himmel.
SER  NI  DETSAMMA  SOM  JAG ? !  Ett  UFO ?  NEJ  DET  ÄR  INTE  SANT.
Jag tror inte på sånt fjant !

Vad in i allra glödhetaste är detta, brinner det eller vad !?!    Nu är jag riktigt rädd!
Hela marken skakar och vibrerar, mitt hår står rakt upp och mina ögon är stora
som tefat. Ser jag i syne eller drömmer jag mitt på ljusa dagen.
Något har landat !
Nej nej nej !!!   jag kissar snart på mig !

Något rör sig där framme, mina ben skakar jag tror snart jag svimmar . . . .
ETT  HEMSKT  VIDUNDER  ETT  MONSTER  EN  DRAKE  DEN
KOMMER  NÄRMARE  OCH  NÄRMARE. VAD SKA DEN GÖRA ?!
DEN  SER  UT  SOM  EN  UTOMJORDING !!!
VAD  ÄR  DETTA  FÖR  NÅGOT ?   HJÄLP  HJÄLP  HAN  VILL  ÄTA  UPP  MIG !!!           
VA !  han talar till mig, vad säger den ?   Va ska jag vakna --- vadå vakna  ? ! ? !

VAKNA  UPP  !  TYST  MED  DIG !  VARFÖR  SKRIKER  DU ?!  frågar Rolf
Åhh tack o lov !!!  PUST !  Det var bara en hemsk dag-mardröm.

Det hemska monstret var bara en gammal trädstam som har blivit knäckt med åren.
Inne i stammen har fåglar byggt bo, där fanns konstiga ljud inget farligt alls, hi hi hi,
nädå jag var inte ett dugg rädd,  hmm okej då, bara lite !   *fniss*

Nä nu får du stiga upp säger min gubbe, här kan du inte slöa hela dagen.
Vi hade hittat en mysig plats att sitta och fika på, efter kaffet blev jag slö
jag lade mig ner en stund bland alla vitsippor som blivit rosa-lila, där somnade jag.

För det är väl vitsippor som har blivit förtrollade,  visst är de söta.

Harsyra är gudomlig söt, den växte som en gräsmatta här. Att en så vacker liten "sak"  får ett namn som Harsyra kan jag inte begripa.

Att promenera i kronoskogen bland all tystnad men med fågelsång kändes gott.

Vegeåns mynning med fågel--naturreservat.

En oerhört vacker plats att blicka ut på. Till vänster precis vid havet ser man fiskebyn
Skepparkroken, där stannar vi ofta på våra cykel-turer mellan Ängelholm och Vejbystrand.
Till höger om bilden ser man Skälderviken, där någonstans på  'gräddhyllan'
bor dottern Madelen med familj.
Det finns fina camping platser och små fiskebyar hela kustvägen mot Båstad.
Ja hela Sveriges kustväg för den delen.

Sverige är fantastiskt eller hur ? !

Även om det regnar som nu, då slipper jag vattna själv. Växtligheten kräver mycket väta nu.

Må väl kram sänder/ Eva

Kulla-byggden i maj-månad . . . . . .

är den vackraste tiden på året tycker jag, när bokskogarna slår ut sina skira bladverk
är det hur ljuvligt som helst.
Vi gjorde små vandringar och bilväg till o från platserna mån den 13 Maj.

Vitsipporna vita lyser i kapp med de ljusgröna bokena.

Detta det ska upplevas 'live', atmosfären är ljuvlig. man blir som på nyttfödd.
Fågelsång och vindens brus i träd-kronorna kan man inte se på bild,
tanken räcker inte.























Ja tänk att vi har valar i Sverige fast inte så stora förstås. /   Fyren på Kullaberg.

Arild en liten fiske by som har utvecklats till en pittoresk idyll.
Ett absolut måste att besöka denna underbara plats med vackra hus i olika modeller.



















Vass taken är speciellt trevliga tycker jag.

Vi gör som alltid en rund-vandring i gränderna och tjuv kikar i trädgårdarna.

En del har en "öppen" trädgård mot strand-gatan, men när högsäsong råder
blir det en vallfärdsgata kan jag tänka mig. Kulla byggdens vandringsled går här.

Överallt blommade Magnolian, den är helt underbar.

Systrarna Lundgren på Skäret är ett känt trädgårds café, här fikar många på
sommaren när utflykts-bussarna gör ett stopp.

Inbjudande vackert är det med en inbäddad grönska av bokskog.

Har man inte tid med trädgård kan man ha det så här. Garanterat att ägarna
har skapat designen,
för den gläntan i skogsbrynet var väldigt välplanerad och vacker.
Den gillade jag skarpt.

En liten mysig plats som vi ofta stannar till på,  är Rekekroken.

 

 

Detta är Edvard Perssons minnes  'tavla'.

På denna plats annordnas det bya-fester, även för allmänheten.
Vi har varit med på midsommar fest och det var mycket trevligt,
särskilt för att man slipper myggen och knotten.
I Småland är det högsäsong för dem just vid midsommar och jag flyr
hellre än  'illa fäktar',  *fniss*

Som med allt annat kan man googla på Arild och Jonstorp
( Rekekrokens byaförening)
där ser ni fler tips på intressanta arrangemang av vad man är nyfiken på.

Utmed  'huvudvägen' fanns det flera blomster handlare, här var jag tvungen att
stanna och 'titta'.

Titten blev ett full-lastat bil bagage (växthus), de hade mkt fina kraftiga växter.

De tre lediga dagar jag hade förra veckan gjorde vi flera små utfärder,
vi passar alltid på när vi är här i Ängelholm. Familjen är bortrest och vi gör som vi vill, hi hi.

Nästa inlägg ska ni få se något mystiskt som hände i Kronoskogen
den 18 Maj 1946.

Tills dess få ni må så gott och ha en fortsatt skön Pingst.

Kram/ Eva