och 'brittsommar' träder in i ett antal veckor.
Höstsyrenen (hortensian) har ändrat färg från vitt till rosa.
Lavendelstigen har fått höstliga toner.
Mina grodor har slutat att leka . . . .
Men ännu är mullbärsträdet riktigt grönt . . . .
Som man ser är lavendeln riktigt blek nu, inget hopp om mer fägring.
Men blomman Sömntuta är färgstark, den är glad och pigg på dagen,
men en mulen dag är hon en riktig 'sömntuta', *fniss*
Precis så är jag också.
Soliga dagar blir det fart på mig och jag vill göra mycket mer än jag orkar
och hinner med.
Klippa gräset gillar jag, helst gör jag det med den 'självgående'.
Gillar absolut inte åkergräsklipparen, jag blir illamående att sitta på den.
Förra året satte vi 40 stycken avenbokar som avgränsning mot vedboden,
och ytterligare 10 st. i år. De perenna växterna har också växt till sig ordentligt,
de ska jag flytta till en annan plats i höst.
Påbörjade upptagning av de ettåriga blommorna som jag ska ta fröer av.
Det var meningen att bara göra lite, men det blev mer och mer . . .
äsch lika bra att ta allt . . . . . .
Rosorna har fått mycket regn på blommorna, det gillar de inte alls,
hoppas hösten blir mer solig så alla knopparna hinner slå ut.
Malvan är också en skön ettåring, den sträcker så fint på sig mot solen.
Men vid regn är den riktigt ledsen, jag förstår malvan precis . . . .
Medan jag höll på i trädgården så kapade Rolf och Paul upp det sista av veden.
Detta var då i onsdags den 27 aug.
Jaha så här trist ser det ut nu, verkligen höstligt.
Men nu ska det bli en gräsmatta på denna plätt och grönsakslandet ska flyttas.
Jorden behöver en viloperiod och det behöver vi också.
Jag kan knappt fatta att vi går in i höst månaden nu, men så är det . . .
Må väl/ Eva