måndag 30 november 2015

Idag firas en älskad författare på Google . . . .

som ni alla ser på 'klippet',
det finns flera olika bilder som förflyttar sig 'vart efter som' . . .
Jag tog mig tid att se på alla för jag är barnsligt förtjust i 'tecknat'.
Just dessa bilder sa mig ingenting
men när jag 'klickade' . . . kom författarens namn och bild fram.
Javisst det är och var min älsklingsförfattare
till böckerna om Anne på Grönkulla.
Lucy Maud Montgomery.




Idag den 30 november är det 150 år sedan hon föddes.
Jag läste dem alla, fast jag ägde bara två
och jag såg alla filmerna.
Nu blev jag riktigt 'sugen' på att få se dem igen,
det var böcker och film som passade mig  'på pricken'.
Tack Lucy Maud för dem.


Är det någon mer som gillade dessa böcker ?
Må väl kram/ Eva








torsdag 26 november 2015

Till Norrahammar åker vi ofta . . .

tack vare att vårat barnbarn Jennie har bosatt sig där
tillsammans med sambon Christian och deras två barn.
Innan dess har jag aldrig varit i Norrahammar.
Denna dag i oktober gick vi en skogsrunda
runt deras tomt m.m.

De köpte hus förra året och håller på att renovera vart efter tiden finns.
Deras tomt är lagom stor för en barnfamilj som inte hinner 'trädgårdera',
men det finns en tillhörande skogsbacke som de gillar.


Norrahammar ligger ca 10 km sydväst om Jönköping.
Kommundelen ligger i Tabergåns dalgång och upp på slänterna.
I tätorten bor det ca 4 500 människor.
Uppe på deras tomt finns en skön utsikt över bygden.


Denna stigen går  kraftigt uppåt, men det är lättare att gå brant upp
än tvärtom.
Gm.morfar gick först med Ofelia i famnen,
sist kom vi sakta efter . . . .


Vi hittade fortfarande en massa blåbär som vi smakade på,
men tyvärr, blåbären hade mist sin smak.

Väl uppe på en mera normal skogs stig tog mamman över lill-tösen,
så skönt att sova under bar himmel, 
inte behöver man ha en 'babybjörn stol' så här går bra.

Här i denna skogs delen finns flera stigar både bredare och smalare,
lätt att gå på och inga snubbel -rötter. 

Gammal som ung har kul och vi lekte självklart 'kurragömma'.


Vi måste komma tillbaka hit och försöka hitta tomten,
vi tror han finns i denna fina skog.

Tittut lilla dockan, vad har du vaknat upp till  ! ?  . . 




Självklart vill Ofelia vara med i 'svängen',
sitta i storebror Leonards knä när mamman Jennie ska ta bilder.
Lilla dockan for som en vante en hit en dit
men med ett leende ansikte.



Sen gick vi hem till dem för att fika,
det brukar vi som oftast göra i skogen,för Leonard gillar det.


På denna sidan om berget 'tomten' är det lättare att ta sig både upp och ner.
En naturlig stig trappa.


Om man ser en vattenpöl vad gör man då ?
Nej det visste inte grabben,
då visade gammel- mormor Eva hur man gör !
Hoppar så det skvätter härligt omkring sig, hi hi hi . . . 
Så nu kan Leonard detta,
och hans mamma sa till mig :  men mormor det var väl onödigt !
Kanske, men det var skoj att busa, hi hi . . . .


Det var denna dag i Norrahammars vackra dalgång.



söndag 22 november 2015

Naturen i min närhet i byn där jag bor . . . .

mellan väst och öst,
är en liten promenad på ca 1 kilometer.
Går jag från öst till väst är det mycket uppåt och backigt,
denna knäckta ek står på den högsta punkten
mellan 2 byar.
Eken har stått så här länge på detta vis på grund av att kattugglor
har ockuperat stammen.
Men efter varje vinterstorm blir stammen mindre,
nu tycker jag den ser livsfarlig ut och borde rensas lite på höjden.


En av våra grannar har vackra vita kossor,
de är så nyfikna som alla kor är och hade de kunnat tala
så tror jag samtalsämnet hade varit
typ så här enkelt,
*fniss*
. . . . . . .

Vart är du på väg min lilla flicka frågar kossan mig
med djup röst ? . . .
Jag ska gå hem och äta lilla kossan.
Kan jag få följa med dig ? . . .
Nej tyvärr lilla kossa det går inte . . . . .
Men en annan gång då !?
Ja det får du gärna.   

Ett gammalt mjölkbord är höst pyntat
hos grannen i väst.
Just nu är alla löven borta.
<<<<
En poesidagbok har jag i min hand,
där finner jag många underbara dikter som jag bjuder på idag.


De blåa stenarna i fuktgrön mossa
och flak av frost, där skuggan ruvar kall
och på en kulle björkarna,
som blossa mot rymdens glans av någon hård metall
-- jag tycker om att gå i dessa kända
och kära marker denna tysta timma
och hälsa i en backes solskens-imma,
den långa sommarens allra sista slända.

Gunnar Silfverstolpe  

Lär mig, du skog, att vissna glad
en gång som höstens gula blad:
en bättre vår snart blommar,
då härligt grönt mitt träd ska stå
och sina djupa rötter slå
i evighetens sommar.

<<<<

Lär mig, du fåglars glada tåg,
att draga hän med fröjdfull håg
mot obekanta stränder.
När allt är vinter här och is,
jag till ett evigt paradis
från köld och töcken länder.

Adam O

Kulna höst med regn och töcken,
bara backar, torra trän,
ängar magra som ett öcken,
tomma fält och fågelskrän,
isbelupna kärr och hagar,
mörka gång och hala stig,
långa nätter, korta dagar --
så det blir.

Olof von Dalin

Ensam jag skrider fram på min bana.
Längre och längre sträcker sig vägen.
Ack, uti i fjärran döljes mitt mål !
Dagen sig sänker, nattlig blir rymden.
Snart blott de eviga stjärnor jag ser.

Men jag ej klaga flyende dagen.
Ej mig förfärar stundande natten.
Ty av den kärlek, som går genom världen,
föll och en strimma in i min själ.

Erik Gustav Geijer

Evigt, gyllne sol, densamma,
låter du, omätlig spridd,
dina röda strålar flamma
deras guld kring fältens vidd.

Carl Gustav af  Leopold

Vad gör det, att skymningen breder sitt flor ?
Hon är tankarnas vän.
Vad gör det, att solen går neder ?
Hon kommer i morgon igen.

K.A. Nicander

Du tysta natt, du ljuva dvala
då knappt ett enda liv sig rör,
då kan jag med mig själv få tala,
och ingen därav missbruk gör.

Olof von Dalin

Nu har jag 'bombaderat' mitt inlägg med 7 vackra dikter,
som jag tyckte passade in bland bilderna.
Jag skulle bara skriva en enda, men jag hade svårt att välja,
för jag älskar poesi och dikter.
Ni som gör detsamma, varsågoda och njut.
Kram/ Eva








onsdag 18 november 2015

Jag och Alexander . . . .


den 25 oktober, då blommade min älskling så här vackert.
Sen reste jag bort tre veckor,
vad ser jag när jag återvänder ? !  Jo fortfarande blommar det
 i trädgården.
Stora knoppar på olika rosor, ringblomman lyser,
 smultron kan avnjutas m.m.
Nej inte ser det ut som november när man ser allt detta,
kanske bara själva känslan är höst-vinter.
 
<<<<<

Att det snart är advent är ännu svårare att fatta
i varje fall för mig !











Denna fina bukett får ni alla bloggläsare av mig.
Tack för era rara kommentarer och email, jag blev glad över dem.


Jag har många bilder att sortera efter min 3 veckors resa, det tar tid.
Sen fixa klart det nyrenoverade rummet som ska bli gästrum.
Det roliga återstår att välja tapeter, färg, golv, gardiner, m.m.

Må väl kramar/ Eva