Vädrets makter hindrade oss inte . . . .

från att gå ut i naturen. En ramsa säger ju att det inte finns något dåligt väder,
utan bara dåliga kläder. Så nu var vi rustade till max med paraplyer och regnställ.

Sen åkte vi iväg till Släthults Kvarn, bara ett antal kilometer ifrån där vi bor.
Tina och Paul (dottern med sambo) är här i två veckor och hälsar på.
Så vi måste ut och visa honom lite sevärdheter i Sverige.

Som vanligt blir jag stående och beundrar vackra stenar i skogen.
Ja stenar finns det gått om i Småland.

Dessa är då sprängstenar, verkligen supervackra. Paul menar att även de på Irland
har massor av stenar, ja jag vet väl det . . . . .

Hur många år ska det ta innan sprängstenarna blir överväxta med mossa ?
För visst är det super vackert med mossa som tagit över denna stora sten.
Det var riktigt trollskt i skogen här.

Här i Släthults Kvarn donade vattnet fram i ett 'vansinnigt' skådespel.
Vi förstod ju detta efter allt regnande på sista tiden.

Jag och Rolf var ju här förra hösten när det var invigning av den nya skogsvägen
till Kvarnen. Då var det inte mycket vatten i ån, men vädret var toppen.
Idag var det precis tvärtom, väldigt mycket vatten men sämre väder.

Men det viktigaste är ändå att det alltid är lika fridfullt och mysigt varje gång
man kommer hit. Men man kunde inte föra ett samtal här för det galna vatten dånet.
Men vi var ju inte heller på något  'kafferep' här.
Nä vi hade ingen fika med oss, konstigt . . . .

Hmm . . . . ja det var inte bara jag som ville fotografera här.
Dessa stenar har också varit nakna en gång i tiden.

Vi skulle bara göra ett kort besök här, men som vanligt blev det längre, konstigt . . .

En gång för länge . . . .  sedan fanns här ett sågverk, det är det enda som är kvar av den.

Inga paraplyet behövdes användas tack vare att vi tog med oss dem.
Men när vi gick därifrån kom de första dropparna, så jag drog upp luvan,
jag vet annars vad en droppe kan bli, ett skyfall på några sekunder.

Väl hemma gick jag in för att fixa kvällsmaten, de andra skulle gå och se
vatten-flöderna vid våran gamla kvarn i skogen.
Ja här var det precis lika 'dånigt',  bäcken hade blivit en älv.

Ja nästan kan man säga,  men skådespelet var fantastiskt sa de.
Hujedamej, gå bort ifrån kanten Paul.

Senare fick vi se en annan vacker målning på himlen.

Jag blir alltid lika fascinerad av regnbågen när jag ser den.

Alla dagar äro uppbokade med 'saker' vi ska göra när Tina o Paul är här.
Men det är ju bara roligheter.

Kram/ Eva