bor med Cristian och lill- prinsen Leonard.
Rolf sågade ner flera träd som skulle ge mera rymd i deras trädgård.
Jag ville ha flera barrväxter men de var alldeles för stora att ta med.
Men en av dem fick han upp och den fick han in i bilen med 'nöd och näppe'.
Barrbusken var mycket tyngre än vad man kunde tro. Men den här lilla 'gubben'
han är starkare än två.
Sen fick 'trädet' ligga i badkaret, hi hi . . . (låter lustigt) och dra till sig vatten,
(ja det är ett badkar utomhus) förstås.
Jag visste inte riktigt var vi skulle gräva planteringshålet, men efter en stund
funderandes bestämde vi oss.
Med mycket möda och stort besvär fick vi dra busken på en 'säckakärra' mot 'målet'.
Rolf har redan tagit fram fågel- matarhuset - fåglarna kom som ett skott och kikar in på godiset.
Vi får hoppas att den "platta granen" kommer att trivas där.
Vet inte vilket ord som passar den bäst, barrbusken, markkrypandegran m.m.
Namnet på busken är Fågelbogran -- kuddgran.
Växter är oerhört dyra och det förstår man, jag är glad att vi kunde få hem den.
Nu har ju inte busken kostat oss något, men man hoppas den klarar sig ändå
i vår lilla skog.
Platsen borde vara passande för den, de stenar som ligger där har legat där hela tiden.
Den ena ligger förankrad i jorden, den har vi bara fixar till lite.
Den andra fick vi upp ur jorden men den ska ligga precis där ändå, har tänkt sätta
Påskliljor vid den stenen. Den lägre ska få lökar som krokus eller pärlhyacinter,
hoppas . . . . att de får vara ifred för rådjuren.
Jag ska göra ett försök i år, det blir ju så vackert och trevligt till våren.
Våran 'stengård' har vi jobbat med hela året, stundtals med längre uppehåll.
Dessa trädgårdsmöbler var inte planerade, men vi 'hittade bordskivan' på vår tomt
och bestämde ta fram den till användning.
Så det här är då grillplatsen med naturens egna material, stenbord och stolar av ek.
Stolstubbarna är också tunga, inte lätt att börja möblera om här.
Om vi har slitit . . . ja det kan man säga - inte bara vi utan traktorn också,
utan traktorn hade det inte gått alls. Ja i varje fall inte på två personer.
En del stora fina platta stenar har vi satt upp som vindskydd. nej det ska inte se ut som
en kyrkogård, för rosor och andra växter ska nämligen växa och dölja lite av dem, hoppas jag.
När jag tvättade stenen med högtryckstvätt fick vi se detta.
årtalet 1846 är hugget in i stenen, häftigt.
Jag som då älskar stenar i olika former gillar då förstås detta bordet som
är 170 x 100 m.
Säkert har denna sten legat framför det gamla huset som fanns här innan man
byggde det stora boningshuset 1890.
Nu börjar 'stengården' ta form, men vi gör lite då och då när 'andan faller på'.
Det finns självklart mycket kvar att göra, men det 'värsta är redan klart'.
Denna blåsiga dag var egentligen mycket skön att jobba på, inga mygg kunde
antasta oss.
De sista veckorna var bedrövliga, vi ville göra så mycket för vädret var ju toppen,
MEN dessa förb . . . . . svarta stickmygg gjorde många med oss halv eller helt galna.
Så fort man visade sig ute blev man attackerad av myggen, inga medel hjälpte.
Men idag tackade jag för denna blåsiga dag och hoppas myggen dog en frostnatt i veckan.
Rolf har även gjort en 'ljugarbänk' av ek (såklart), men den är inte klar.
Han håller på att fila på den lite då och då, både med motorsåg och yxa m.m.
Varsågoda alla läsare, en vacker höstbukett att njuta av.
Må väl/ Eva