Det är insidan som räknas . . . .

på en Kiwi.

Den är oval, har en ordinär form och ett brunt fjunigt skal,

då ser kiwin 'inte mycket ut för världen', (ett talesätt)

- men skenet bedrar.

Under skalet  döljer sig ett klargrönt fruktkött i vackert mönster,

och en smak som är mjuk och uppfriskande syrlig.

Kiwifrukten har fått sitt namn efter kiwifågeln,

som är Nya Zeelands nationalsymbol.

<<<

Botaniskt är kiwifrukten ett bär.

Förr kallades kiwin för 'kinesiska krusbär' för att de härstammade från Kina

och för att smaken påminner om krusbär.

Kiwi och krusbär är dock inte släkt på riktigt.

<<<

Kiwifrukten innehåller ett enzym som hindrar gelatin att stelna

och får mjölkprodukter att 'skära sig'.

Därför blir det knepigt med kiwiglass, men sorbet går alldeles utmärkt.

En färsk kiwi är perfekt precis som den är,

men också en skön smakhöjare till fågel, fisk eller mittemellanmål.

Jag har plockat kiwi i Italien när vi var på en vingård för några år sen.

De växte på små träd en bit ifrån vindruvorna.

Kiwi kan väl odlas i Sverige i rätt zon.

<<<

Kiwi älskar jag och det blir ofta denna goda frukt-bär till mellanmål.

Men jag måste alltid ta några tuggor av banan till kiwin,

för kiwin har en stark syrlig smak som inte min tunga gillar

och då får jag blidka med banan emellan varven. 

Jag önskar mig solsken nu,

när den kommer blir det solskenskramar.

Eva

Äppel päppel piron paron . . . .

Varsågod ta ett äpple !

Eller är vårt Svenska äpple ratat ?!

Man blir så sugen att ta ett stort bett på detta röda fina äpplet.
Är det någon som ger 'fröken' i skolan ett äpple i nuförtiden ?
Det är säkert förlegat.

Av detta röda äpple blandat med andra sorter gjorde jag äppelmos.
En verklig delikat färg på moset blev det.

Aroma är bara tre år gammalt, alltså sen vi planterade den.
Första året blev det två äpplen, andra året några fler men i år gav aroma oss bort mot 50-tal av dessa goda syrliga äpplen.

Vilken fågel kan ha smaskat här då ? ! 
Varför uppe i trädet när det finns många på marken.
Jo jag fattar, fåglarna vill också sitta  'till bords' när de äter.

Jag har gjort äppelpaj - äppelknyten -- olika bakverk med äpplen i,
så nu kan man säga att jag är nöjd -- alldeles för nöjd med allt som heter äpple.
Ja ett litet tag framöver i varje fall, hi hi.

Men det bästa av allt är,  att ta ett äpple direkt från trädet och bita av.
Det är mums !

Tyvärr kan det bli alldeles för mycket av det goda, då får djuren i skogen 'lite' också.
De har fått skottkärre vis med den varan redan, sen försöker vi bevara lite äpplen i jordkällaren så djuren har lite till vintern.
Vi har delat ut äpplen till höger och vänster, är det någon mer som vill ha,
innan den riktiga kylan och vintern kommer  > så varsågoda kom och hämta <

Nu när vi har så många Svenska äpplen, behöver man väl inte köpa de utländska
som är besprutade med en massa gift.
Det finns många som ställer ut lådor fulla med äpplen som folk kan ta när de går förbi
även barn som är på väg till skolan. Men icke gör de det, de köper hellre godis
på rasterna.
Alla har ju inte en trädgård med äppelträd, så att få gratis är väl inte fel.

Vad gör ni med era äpplen som blir  'över'.

Kram/ Eva

Nu har vi egna goa 'gubbar' . . . . .

och det bästa med egna är att man kan plocka dem sol varma, blåsa av lite jord och stoppa dem i munnen och njuta.                                                                                                                                     

 

'Släng er i väggen'  alla recept på bakelser av jordgubbar, de ska vara naturella !
Visst är det smaskens med delikata frestelser av dessa 'jord-bär', men jag föredrar . . .

Givetvis har jag mitt egna 'smultronställe' också, de som vill se det får följa efter mig.

Det finns röda och vita, jag gillar de vita bättre i smaken. Men de röda doftar mer.

Storleken och smaken skiljer dem åt, jordgubbarna och smultronen.
Och det finns många olika sorter av dessa godingar.

Måste jag välja så blir det faktiskt smultronen som vinner, deras doft är härlig.

Så jag får krypa på backen efter 'gubbar' och jag får sträcka på armarna
efter de hängande.

Dessa blir ju då inte jordiga, och de är super goda.

Men jag ska ändå göra något gott med 'gubbarna', nåt smarrigt till kaffet.
För min gubbe Rolf han är en riktig 'gottegris' och en kaffe slukare, då kunde
jag ju vara hans 'kaffeböna', men tyvärr är jag en 'mini' drickare, högst tre koppar
per dag.

Nu är det helg igen, ha det så skönt.

Kram/ Eva

Denna färgsprakande drake sprutar inte eld . . . .

inte ens en eld i gommen blir det, den är faktiskt en väldigt mesig smakfattig drakfrukt.

Namnet Pitahaya är en sorts kaktusfrukt. Till skillnad från kaktusfikonet har den inga taggar.

 

Det finns både gul och röd pitahaya, men de smakar likadant fast den röda ser då roligare ut.
Fruktköttet är vitt med svarta kärnor i och konsistensen påminner om kiwi.

Jag har försökt att göra drakfrukten lite skrämmande med foto-trick,men inte ens det                        lyckas draken se farlig ut.
Tänkte att den skulle hasa sig ut ur sin grotta och se allmänt skräckinjagande ut.

Blommorna på pitahayans kaktus blommar bara på natten, och bara två nätter i månaden
då pollineringen måste ske.

Bilderna är tagna på google, där fanns många fantastiska bilder. Se dem.

Det hade varit spännande att få vara med och skörda dessa vackra drakfrukter.

Det är en super vacker annorlunda blomma och frukt.

Ja fruktköttet ser verkligen mycket exotiskt och läckert ut.

Första gången jag blev "bekant" med en drakfrukt var i Kina år 2001. Där fanns mycket exotiska
frukter och grönskaer som då inte fanns att köpa i Sverige, eller i mindre samhällen.

Så mycket exotiska frukter som finns i Sverige har vi nog aldrig haft innan. Transport-sträckorna har blivit mycket kortare, tack vare flyget och bättre förvarings metoder.

Pitahaya använder jag i sallader och desserter, inte enbart för som jag nämnt känns den fattig i smaken. Men så har vi väl olika "smaklökar" som tur är, vi äter och gör som vi vill.
Detta var bara min åsikt om drakfrukten.
Se mer av den vackra "draken" på google, där finns många fina bilder m.m.


Må fint alla/ Eva

Bananen --- är perfekt förpackad i ett skal . . . .

lätt att ta med och är söt, sund, mild, krämig och riktigt mättande nyttig.

 

 

 

Botaniskt är Bananen en ört.

 

 Bananerna växer i stockar med frukterna pekande uppåt.

 

Frukterna skördas innan de är mogna, och de bananer som ska till export, förvaras i speciella lokaler

 

med hög luftfuktighet. Det finns ca 300 olika sorters bananer, som är indelade i två grupper, dessert 

 

och mjölbananer. Den sorten som vi mest köper och äter är just dessertbananer.

 

 

 

 

 

Att äta en banan är sunt, man kan välja mognadsgrad på bananen, beroende på vad man vill uppnå. 

När bananen mognar ordentligt, omvandlas stärkelsen i fruktköttet till sockerarter. 

Så,  före träning-- grönare banan. Efter träning -- gulare banan.

 

 

 

Det var en gång två bananer som var ute och gick,

en grön och en gul. Den gröna bananen sprang lite

före och gömde sig bakom ett träd. När den gula

bananen kom gående så hoppade den gröna

bananen fram och skrek :

---  BUUU  ! ! !    

Då sa den gula bananen :

---  Gud, vad du är omogen !

 

 

 

  

Var den inte kul ? !   Nähä !   den här då !!! ?

 

  

 

En banan-fröken till sina banan-elever sa :

 

                        -----  TYST  I  KLASEN  !  !  !                                          

 

 

 

Ha ha ha den var bra !  Jasså inte ?!   Jag skrev klasen, inte klassen !

                                                                                                                                 

 

 

 

 

Bananer i pyjamas, de stojar och går på . . . . . .

ett barnprogram på TV  som blev mycket populärt.

 

 Alla barn gillade dem, även jag,  *fniss*.

 

 

 

 

  

 

DET  VAR  EN  GÅNG  EN  BANAN 

                                  SOM  VAR  SÅ  VIG.  SÅ DEN  GJORDE
                                          EN  BANANA--SPLITT.

  

 

 

 

 

Det var jätte länge sedan jag gjorde en sådan, alltså en dessert, ungarna gillade den och det gick fort att "slänga"

ihop en sådan smarrig sak.

 

Jag kunde även gå ner i spagat (splitt) men det var för 100 år sedan.

 

 

 

SÅ  VARSÅGODA  EN  BANANA --SPLITT  ! 

 

 

 

 

MED  EXTRA  ALLT  !

 

sött.surt,beskt men ej salt. 

 

 

  Smakade det gott ?  Jasså; ändå för sött !?   men lite söta måste vi vara någon gång.       

 Den här gjorde jag till Rolf som gillar smarriga "saker"  och även lite till er, för att ni skulle

dregla och kanske göra nåt sådant till er själva. Det är ju "fredagsmys"  i kväll.   

 

Vi hade turen att bli bortbjudna ikväll, det var länge sen sist vi var där. så värdinnan får en famn full av vårprimula.    

 

Och vi får en härlig supé.

 

 

 

 

 

 Trevlig helg/ Eva

 

 

                                                                                                                                     

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Åhh my darling Clementin . . . .

åhh my darling Clementin  . . . . .    så löd en gammal sång från 1940 talet ?

Men Clementin  Citrus reticulata ,  är ett sött småsyskon i citrus-familjen. Småcitrus är samlingsnamn på ett gäng små o söta apelsinliknande frukter. Vissa är självständiga arter, andra inte.

Clementiner är nästan alltid kärnfria och lätta att skala. De har saftigt fruktkött och en söt frisk smak.

Mandarin, satsuma och tangerin är tre självständiga mandarinarter. Clementinen är en korsning mellan mandarin och pomerans. Pomerans är en sorts bitter apelsin. Mandarinerna har mycket kärnor i sig, därför inte lika populära.

Jag skulle vilja påstå att vi är clementinomaner, de är beroende--framkallade som allt annat.
Vi äter kopiöst mycket av den varan, ibland undrar jag om det oxå kan vara farligt !?
Clementinerna är godast att äta som de är, men det finns flera goda recept som oxå slinker ner.

De växer på små träd med vita blommor. Odlas: Israel, Marocko,Spanien,Sydafrika,Sydamerika.
Härstammar förmodligen från Kina och fördes under romarikets tid till Italien av arabiska köpmän.

Precis som apelsiner blev småcitrus ett tecken på lyx och välstånd.

Så jag fortsätter att sjunga >    ååhhhh  my darling clementine . . . . . . . . . . . .


Må väl med en clementin hälsar/ Eva



En solskensboll full av C-vitaminer

är faktiskt världens mest populära frukt. Varje år produceras ca 70 ton apelsiner världen över.
Ca 40 % av apelsinerna blir juice, resten äter vi på allehanda sätt,  ofta och gärna.


En apelsin är som solsken i vintermörkret, den gör oss glad och ger oss en energi kick.

Apelsin  Citrus sinensis  ---------- har odlats i Kina i tusentals år. Till Europa kom frukten
som prydnadsväxt i mitten på 1500-talet. Större apelsin-odlingar anlades på 1700-talets slut,
det var Spanien som var först ut. Nu odlas de även i Florida,Kuba,Brasilien,Italien,Israel,
                                                                        och Sydafrika.

Doften är härligt frisk, den gör oss verkligen sugen på att få bita och äta en klyfta på direkten.

Även en bild på en delad apelsin som ser saftigt läskande ut, får det att vattnas i munnen.

Man kan göra en massa gott med apelsiner som ingrediens till både bakverk, sallader och till
varmrätter. Det är bara att låta fantasin flöda och låta smaklökarna testa sig fram om man vill.

För exakt 13 år sedan i november gjorde jag en likör på apelsiner, den skulle "stå o dra" minst 3 mån.
Någon flaska gick åt till bjudning inom ett år, men se här har jag "gömt undan" eller lagrat likören
mycket väl. Nu borde man väl provsmaka apelsin-likören vid ett speciellt tillfälle. Jag är väldigt
                                                                   nyfiken på smaken.

Jag kanske ska be Karl-Jan Grankvist smaka och bedöma likören  *fniss*. Men efter alla åren borde
smaken vara lite extra, tycker jag. Likören är glasklar men jag har inte rört den på minst 10 år, så den
är ju grumlig i botten. Men nu har jag pimpat till flaskan lite, den får stå framme till beskådning hi hi.

                                                  En liten busig jul-hare blev det här.

                                             Det här liknar en liten slok-örad vovve.

Som barn gjorde vi oxå figurer av apelsinskal, det doftade så gott i hela huset. För mig är apelsinen
en typisk jul frukt. För just till jultid blev det extra mer av apelsiner, bara ät barn, löd det hela tiden.


                                              Så doften av apelsin får mig att tänka på julen.

En god sallad på fänkål, apelsin, rödlök finstrimmad, svarta oliver,olivolja,russin(eft.behag) flingsalt.
Det är super gott i min gom.

Njut ni oxå/ Eva