söndag 30 september 2012

Äkta eller oäkta Munkar ---- det är frågan ?



Så var samtalsämnet när vi åkte ifrån Borgen, framåt kvällen, men innan dess skulle vi vila lite
med att ta en liten matbit, mata svanar, småfåglar, titta på folk,slappa och bara vara i solen.









Jaha dit upp ska vi lite senare, det ska bli trevligt att se hur utsikten är därifrån, o besöka munkarna.







                                        Mata svanarna och änderna är oxå en trevlig syssla.






                           
                                                           En smula är oxå bröd.






                                                Mmm . . .  gott i varma solen.







Park Hotel Bled bekvämt o välskött, byggd 1977 och tillbyggd 2006. Med inomhuspool på taket,
terass bastu, gym, bar, taij-massage och stor restaurang på nedre plan med lobbyrom m.m.







                            Vi väljer att gå en liten strandpromenad för att njuta av naturen.








                                      En del väljer att åka häst och vagn på en sigtsign runda.









                                      Eller en stilla båt-tur på den kristallklara glaciärsjön.




 
Nedanför borgen ser man badanläggningen (sjöpooler) uthyrning av cykelbåtar m.m. 
             Vi var där och tittade, det såg trevligt ut med glassbarer o mat-stugor, säkert en höjdare
              på högsommaren men nu betydligt lugnare. Men en del tog sig forfarande en simtur.










Staden Bled ligger infattad i ett magnifikt bergslandskap, i århundranden har Bled lockat besökare
                                       tack vare sin storslagna natur och vackra omgivningar.
 

                                 Vårt hotel syns till vänster, den långa byggnaden med mörkt tak.







Ute i sjön ligger en romantisk Ö med en medeltida vallfartkyrka,  härifrån är den ej till sin fördel.







På klipphällen ovanför staden med bastanta murar vakar den tusenåriga borgen, utsikten är bedåande.

Givetvis har här oxå blivit lite av en turist-fälla det serveras smått o gott, det fanns "krimskrams" oxå.







Men för oss gällde det att möta "munkarna" som berättade om olika Slovenska viner som görs "där".

Vi fick smaka hur mycket vi ville, jag tog påfyllning av den bästa, men den gav ingen god eftersmak




När det verkligen gällde tyckte jag en del luktade jord, trä och plankor, lukta på viner ska man göra,
när doften blir lukt, är det inte positivt för mig.  Men ett rosa dessertvin tilltalade mig, (tillsist)


Eller vad säger du Berith K. ?? Upp med mungiporna ! Är det vinet eller munkarna som gör dig putt.



Det blir svårt att hålla reda på alla smakerna, men tack vare Christina (fr Norrköping) blev det köp.










Här berättade de om hur vinet tillagas,  förvaras m.m.  även en "historia om jungfruar" som
stampade vinet förr i tiden, efter den proceduren var de inga jungfruar längre.
DÄR  mina herrar var ni inga trovärdiga munkar längre, det var  "ett spel för galleriet", men vem
bryr sig, inte jag. Det fattade vi nog alla att de pratglada humoristiska "munkarna" var utskickade
                           skådespelare. Kanske sålde man mera vin på det viset, vad vet jag.
                                                  Jag köpte två flaskor ändå  *fniss*



Tänk --- en mörk natt, möta en man med kåpan uppdragen, hållande i en "skräyxa",  "bila".

                                                 Jag skriker redan !  Ahhhhh . . . . . . !!!!!




     Jag tyckte "munkarna" sa att det fanns vin i brunnen, ska kolla efter sanningshallten av de hela.




     Nämen titta här då, visst tusan hade de rätt, det är bäst att förse sig ordentligt, innan de andra får

     nys på hur det ligger till. Gratis var det oxå, ta vad ni vill ha, sa de. Eller var det grattis, dumstrut !









 

Snabbt som attan buteljerar jag vinet,
men vad tusan, flaskhalsen är redan avhuggen.



























                                Med andra ord säger jag att dobry dann, jestem zadowolona.













                                            En jätte vacker borg gård fanns det.






Det fanns en smed här uppe på borg-gården, som hade så många fina saker som han gjort och gör
på beställning. Det jag ville ha, var för tungt att tänka på hemfrakt, inga bilder fick tas, bara på
                                              den här underbart fina draken.












                   Då var den här dagen tillända, mycket har vi sett och upplevt, roligt har det varit.
                  
 Kvällen avslutades som vanligt med en massa god mat och dryck, trötta och stupfulla kröp vi i säng.

                                                                                                           hi hi fniss hick . . . .

(jag hoppas ni fattar var mina s.k skämt finns)





Sist men inte minst, så var det ju dans oxå på kvällen,  "Live musik". Låtarna lät mycke som
Östen Vanebrings  "tyrolerhatten",  jag bjöd upp min karl, men han sa nej tack, det ska han få fö !!
Tänkte att de skulle få se en äkta Parisepolka, för vi kan dansa gammeldans, han ville bara skona sig



Fortsättning följer mina vänner.
Hej hej/ Eva




















fredag 28 september 2012

En halvdags-utflyckt till Vattenfallet Slavica 78 m.




 Triglav National Park och den stillsamma sjön Bohinj,   blir det denna dag för oss.

Vägarna dit är otroligt vackra med de Julianska Alperna i fonden. De vidsträckta vyerna
 
                                           avtecknar sig i sjöns spegelblanka vatten.
 
 







  Vissa vägar var svåra att mötas på, fanns ingen plats alls, men vår kvinnliga chaufför fixade allt.



                                        Många bussar skulle samsas på en liten parkering.



                          Rolf är glad och redo för det här, han har en super "kondis", men jag . . .





Hjälp ! hur ska jag orka gå ca 564 trappsteg, jag har inte hunnit träna något i år, (knäet har bråkat)







En del säger väl att det inte är något, jodå det är att se vart man sätter fötterna oxå, det finns många
långa rötter, grenar och stenar.  Har man riktig otur kan man falla pladdask och skrapa näsan.

Jag tar många vilopauser,  några minuter här o några där, pust flämt,  halsen är torr . . . . . . . . .








Ja tack käre man, en hjälpande hand tar jag gärna emot.   Jag flåsar som en gammal jakthund.








Oj oj ni ser vilken stark karl jag har, han kan stötta både mig och stora stenar, en sån karl ska man ha.








Bäst man gick där och spatsera, vad får man se !?  är det naturens-under, eller är det någon som
har trollat mitt på stigen, vid sidan om.  Eller någon som har "lekt konstnär", det var väldigt
                                                            orginellt och fint.









Det tog lite tid för mig att nå slutmälet, eftersom jag såg så mycke spännande natur-fenomen på
marken. Rolf han suckade och ruskade på huvudet åt mina galenskaper, för det är ingen som ser
så mycke konstigheter som jag,  och de andra resenärerna är väl redan på väg neråt igen, sa han
men det struntar jag i. Vi har ju gott om tid och få gå i egen takt,  så var det sagt av Jonatan.


Och vad jag ser i allt detta kan jag inte nämna här, men man förstår att natten med månljus kan spela
människorna många spratt eller hemskheter beroende på vilken livlig fantasi man har.






Men till sist är vi där,  det var mödan värt ska ni veta, verkligheten var såklart mycke mycke bättre.
                                               

                                                    Vyn var vacker som en tavla.
























Ni förstår vad jag menar med att "se upp" för alla rötter, det gjorde jag och tog många bilder oxå.

Jag hann tillomed tala ett par ord med andra vandrare, killen lekte åsna med sin grabb, de gick liksom
snabbare att ta sig fram till målet. Lite extra kilon är bra träning sa han. Hmm javisst sa jag och sa att
                           mina extra kilon bär jag på magen,  om vi skrattade ?   jojomen !!!








Nu var det helt plötsligt Rolf som försvann, kanske slå en sjuA,  men nähä inte då, han står där och
räknar ut omfång och beundrar de långa stammarna på boken, som hemma säger han och flinar,
                                              men vi har ju ingen bokskog hemma.





Sen begav vi oss tillbaka genom dalgångar och små "bonnabyar" som var otroligt charmiga.

                                      En liten "väntkur" var oxå smyckad med blommor.






På skylten står det 30 km, men det är alldeles för fort även för en bil, bussen kröp förbi på många

ställen där husknutarna var "i vägen" för en buss. Vägarna var gjorda för häst-vagn en gång i tiden.







Alla bilderna är tagna genom buss-fönstret där vi passerade sakta genom byn, förvånande bra foton












En lada utnyttjas till både garage,  redskapsbod, vedbod och mycke annat. Häst o vagn såg vi inte
till här i byn, men däremot flera traktorer, särskilt av de små lättframkomliga.





Husen är stora o fina, säkert bor där fler familje medlemmar, det är inte som i sverige.




Här har de staplat veden rakt o fint, med en liten gång emellan husväggen. Dekorativt  MEN

                                                 inte mitt framför huset och ingången.     
                                                               (för min del)




Här hade jag gärna tagit en stilla promenad för att hälsa o prata med de gamle, för det var de som mest syntes till. Det var säkert de som skötte hushållet medan barnen jobbade med annat.

Många hus var pyntade med massor av blommor i balkonglådorna, påminde mycke om Österrike.





Denna halvdag var mycket intressant o trevlig, gör gärna om den igen.
Men dagen var ej tillända, mer sevärt skulle det bli på eftr-middan.
Upp till Borgen o munkarna, vinprovning smått o gott.
Men först en vilopaus.

Vi ses snart, må gott/ Eva