lördag 23 mars 2013

1948 i mars månad föddes en liten flicka.


Hennes namn blev Eva,  och Maria i andra namn, det var jag det.

Min mamma Sofia tyckte om att fotografera, men det blev bara "utebilder". Sådana här foton fick hon gå till fotografen för att få. Det blev flera besök med åren, för hon ville som alla andra mödrar visa upp sitt barn till syskon med familjer i Polen.


Jag gillade att vara ute redan som liten och att få springa bort och gömma mig.
Jag var nyfiken, pratsam, tjatig, sprallig, en hög bestämd röst redan då.
Jag tyckte om att sjunga, det gjorde jag i tid och otid. Flera ggr blev jag "utslängd"
utblängd ur kyrkan, så far eller mor fick gå ut med mig så att folket fick sin frid
att lyssna till prästens babbel istället. Men när psalmer sjöngs kunde jag inte sluta
att sjunga på kommando, därför så kallad utslängd ur kyrkan.
Men nu vill  "de" att jag ska gå med i en kör,  HA nähä jag sjunger bara för Sixten.


Kolla den bestämda minen, här är det jag som bestämmer om jag ska vara med på bild.
Här cyklar jag på nissastigens trottoar. Då var vägen inte så bred och bilar kom då och då.
Men två hus finns fortfarande kvar i samhället, det två längst bort, och närmast var vår lilla stuga.

Varje söndag blev det en "fin promenad" i samhället m.m. Vi ägde en hund, en cockelspaniel.
Den var helsvart och hette Muscka, det betyder en liten fluga, (på polska).
Men tyvärr kunde föräldrarna inte ha den kvar på grund av lilla mej. Varför då ?!
Jo i ett obevakat ögonblick fick jag tag på en burk salva och smorde in hela hunden
med den salvan. Då hade de fullt upp med att tvätta bort det på stackars Muscka.
Sen höll jag väl på att kräla och klättra på hunden, han bara pep av obehag så far tyckte
det var bäst att ett äldre par fick ta hand om honom. De tyckte synd om Muscka.
Stygga mej!



Vintern 1950 var kall och snöig, det var sista året vi bodde vid nissastigen. Vi flyttade till en större lägenhet för jag hade fått en syster.

När det var dags för ny omgång av fotografering, hade jag väldigt svårt att stå still.
I så fall var det när jag skulle sjunga, då kanske jag stod still en stund, men nästan
alla bilderna blev med halv- öppen mun, den här var den enda av 12 bilder som blev ok.

1950 i oktober fick jag en syster som fick namnet Irma, i andra namn Cecilia.
Till fotografen igen med nya hemsydda klänningar, de var röda med vita stjärnor.
Jag tyckte så mycket om den klänningen, för röd färg gillade jag redan då.
De här töserna var blonda då, lustigt att man ändrar hårfärg så där fram o tillbaka.
Jag hade svart hår som nyfödd, min syster oxå, senare med åren var vi blonda fram till
typ 10--13 års åldern, sen blev vi mörka igen. Nu är jag fortfarande mörk (döljer de gråa)



Då tyckte jag att min syster hade svårt att vara stilla, jag tänkte att : vad jobbig hon är, kan du inte hålla dig lugn någon gång, *fniss*,  ja så var det. Åhh vad jag hade mognat ha ha ha . . . .

Här är huset i bakgrunden som vi bodde i, det var faktiskt en trevlig plats att bo på.
Men så klart utedass och inga bekvämligheter som nu, men det var lika för många då.
Det bästa av allt var att vi kunde använda företagets "badhus, bastu, dusch varje fredag.
(företaget där far jobbade)
Min syster Irma ville absolut inte vara med på bild, hon var mer bestämd än jag, hi hi.


De här två bilderna minns jag som om det var igår, det var inte bara att ta kameran och klick klick  
ta några foton. Nej det var lite omständigt, det blev dagens höjdpunkt att få bli "fotad"                   
> jasså du har den röda fina anoraken på dig, jag vill oxå ha min på mig, sa Irma. Sen vill jag ha mina nallar med på bild, även min docka. < Jasså ska du ha en docka då vill jag ha min goe nalle,
sa jag  <               
Jag vill oxå ha nya skidor !   Men Eva har ju fått dem i födelsedagspresent, du fyller på hösten. <
Hallå barn titta här åt på mig, ni ska inte blunda ! <
Men mamma solen skiner så starkt så det rinner i ögonen <

Två stackars bilder tog säkert en timma att bli klara, ändå var nog inte mor nöjd, fniss.

Som ni ser var det även snö och kallt i slutet på mars, ingenting ovanligt.























På sommaren samma procedur, här skulle vi visa upp våran julklapp vi fått för ett halvår sedan.
Koftorna var mörkblåa, skorna röda med uppen tå, oj vad vi var fina.


Nu var det jag som började att pröva kameran, jag bestämde hur hon skulle sitta m.m.
Oj vad det var kul att fotografera.
Någon gång ska jag visa den gamla hederliga kameran.

Dessa bilder var både från slutet 40-tal och slutet på 50-talet.

Nostalgi blir det när man backar livet.

Hälsningar/ Eva












torsdag 21 mars 2013

Varsågoda och kika in i sovrummet . . . . . .


men tyvärr kan jag inte ge er "före och efter" bilder. Det är nämligen så här
att jag inte äger några sovrums bilder från förr eller tills renoveringen påbörjades.



Dum som jag var tog jag inga bilder innan rivningen började, vet ej vad jag tänkte på ?!
Det hade varit intressant att ha foton, för i 32 år har sovrummet sett ut så.
Och jag har faktiskt varit nöjd med det.

Men jag hittade till sist två foton, ett med Rolf o Tina (hon är 4 mån.)
sen jag o Tina (hon är 4 år) Jag har väl födelsedag eftersom jag ser ljus o servetter,
kaffe o kaka.

Sovrummet gick i rosa toner (gammel-rosa) taket var träpanel, en furusäng m.m.
Tapet med en liten rand och rosa (typ) treklöver, överkast i rosa o vita löv,
rosa heltäckningsmatta. Kolla den snygga sänglampan (jisses) på väggen en bonad
"ryamatta", vintermotiv (stuga o snö) gjord av Rolfs faster Anna. Jag gillade den.













Med åren kom en liten bokhylla in
för att kunna ha Tinas sagoböcker
som fanns överallt. Pappa Rolf
var 1:ste sagoläsare, han läste och
vi somnade,  *fniss*





Så här blev det, vad tycker ni ? !  Ljuset kan spela oss ett spratt, men det riktiga ÄR
Vitt tak, målat 5 ggr, vit säng och sängbord, målat 4 ggr. Väggar i crem, rullade 4 ggr,



Panelen ser lite lurig ut, men den är faktiskt vit, bilden ljuger. Kuddarna och gardinerna
är köpta på Rusta, inga dyrbarheter här inte.  Överkast från Cellbes.
Det blev bråttom styling



När man vaknar på morgonen ser vi denna underbara syn, solen strålar på oss.
Är det inte från fönstret så är det från bilden i skogen.




Vi är nu super nöjda med sovrummet, och vi har fått beröm av Rolfs Syster och man.
Berit o Sture tyckte om skogen oxå, de gillade även golvet som passade bra in.
Givetvis fick Rolf den stora äran, för det var han som hade gjort jobbet (receptet) *fniss*



Dörren in till toaletten är målad i en ljus mint färg, krukan och växten ska inte stå just där.
Gå man in på toa, så känns det som om man går in i skogen.



I hörnan ska vi sätta speglar i ca 40 cm storlek, de kommer att ge en bra reflex till mer skog.
Sen är det lite mer små detaljer som ska fixas. Rolf kallar det för "pittitesser".


Mjau  . . . här tassar jag fram, jag har varit i skogen och nu måste jag undersöka allt det nya.
Det är så många konstiga lukter här nu, men jag vänjer mig väl ?



Matte gillar grodor och sen gillar hon mig oxå, så jag fick hennes nya grod-kudde.
Den är faktiskt jätte goe att ligga på.



Husse är inte riktigt färdig med toaletten än, han köpte ett nytt handfat som jag var tvungen
att provligga. Husse ! det passar perfekt !!! Den här kan jag ha som katt-badkar.
Katt-fniss-fniss.



Sture han kan katt-språket, han har en massa "ljud för sig" och det gillade Sixten. Han brukar aldrig annars gå till främlingar, men här "åbäkade" han sig för Sture.
Tack för invignings-presenter och en trevlig kul kväll.

















När vi började renoveringen skulle bara det knirriga golvet fixas, men utvecklingen blev mer och mer ändringar. Hur vill vi ha det?!  Men för varje dag o vecka som gick kom nya idéer.
Det blev mer och mer ändringar och jobb, en villervalla i huset "utan dess like".
Han gjorde jobbet och jag planerade, fy så jobbigt för mig !    fniss.
Men nu är det klart och vi är glada, bara lite  "pittitesser".


Ha det så bra i vår?vinter-kylan.
Kram/ Eva
















lördag 16 mars 2013

Första natten i "nya" sov-rummet fick jag ej vara ifred . . . . .



jag trodde det hade hjälpt med att alla säng-kläder varit ute på  "vift" i kylan,
men nej, åh inte. När man äntligen ska till att "boa in-sig" då märker man
att något händer.  Vad-nu-då !


Kan jag inte få vara ifred ! ? !  FÖRBASKADE  KVALSTER !
Är ni redan på väg in i säng-kläderna !  Så det hjälpte inte med att frysa ut er,
"mula" er i snön riktigt ordentligt.  Hur bär ni er åt egentligen för att överleva ?! 

 
Jag har bra hörsel sägs det, så jag hörde allt vad de sa (kvalsterna),
 'vi är några stycken här som gärna vill krypa ner jämte dig, vi fryser så vi skallrar tänder '

Jasså ni !  Har ni inte sett mitt slit o släp (Rolfs oxå) i kylan för
att bli av med er !?!
Så om jag släpper in er kommer det att krylla av tusentals på kort tid, 
icke sa nicke ! försvinn !



Men vad ser jag,  min goe älskling kommer oxå, med bedjande ögon vill han
krypa ner i bädden. Ja ja är det invigning i sovrummet, så är det de.
Okej  "komölång" då, både du käre Sixten och ni andra små-fulingar,
vad gör det om hundra år ?!
Sist men inte minst kryper "den gamle" ner i bädden oxå.
Det är som att sova utomhus på en blommande äng, säger han.



"Åhh sjutton heller" ! vad menar du med det ?! Kolla ut genom fönstret så ser du väl ingen äng!
Nä precis, det är rena rama kalla vintern mitt i 'förvåren' och mitt i mars.
Men för att få en liten känsla av våren, inköptes nya över o under lakan,
där det blev grönt och skönt.



















Eftesom rådjuren har kommit tillbaka i trädgården för att äta upp fåglarnas mat,
blev vi tvugna att ge dem lite på en annan plats. De är inte ett dugg rädda,
hur jag än vrålar, "stick iväg . . . . .



Det blev rejält med snö igen, sonen kom hem och skottade åt oss, Rolf var "less" på
att behöva ta fram traktorn och ploga. Som tur gör Mikael gärna det.


Jag har inte heller satt ner Påskliljorna i större krukor, nätterna är alldeles för kalla,
jag har ej lust att flytta krukor ut och in.
Förhoppningsvis borde Påsken bli bättre.


Nu har "Flitiga Eva-Lisa" gjort en sista ansträngning med upp-piffandet av huset, dukningen och matsedeln till lördagskvällen. Jag en marskatt känner mig mer som
en nattuggla.
Dax att trilla i säng,  jäsp!

Må väl/ Eva











onsdag 13 mars 2013

En hemsk demon anföll mig . . . . . .


helt plötsligt idag. Jag var inte beredd på angreppet så jag blev "paff " !




Hur jag än stretade emot och sa : nej nej inte idag, fel dag, inte nu, orkar inte, så hjälpte det föga.
Men till sist gav jag med mig,   OKEJ  DÅ   JÄKLA  STÄD--DEMON !
Och när jag nu har börjat kan jag inte sluta, jag kommer att hålla på framtill midnatt.
Det är tur att mitt vanliga jobb börjar kl 14 på torsdag,då hinner jag lite till innan demonen lämnar mig



Tack demonen för att du sparkade till mig på rätt ställe, för jag ser resultatet av det hela.


Titta vilka färg-glada dammtrasor !  Att det kunde bli så roligt att städa och damma trodde jag inte. Jag brukar inte göra så kallat "storstädning" av årets fyra årstider, jag håller efter lite normalt. Det ska vara rent, men inte kemiskt rent, det ska "se ut" som om folk bor i huset, och inte ett sterilt "sjukhem". Så är min uppfattning.



Så jag skyndade mig att städa, för det är inte kul,  (jag säger det tyst så ej demonen hör det )
Det tråkiga gör man fort. Vi var tvungna att gå ut en runda i skogen. Det har snöat hela dagen, så det kändes nästan som om vi vore i januari månad, när "hela världen blev vit" igen.



När vi kom tillbaka hem satt demonen och väntade på mig. Att smita från sina sysslor "mitt i "
det gillar inte demoner, ( denna här liknade en drake) och jag var inte alls rädd för den. *fniss*
Alla madrasser, täcken,kuddar,filtar,mattor m.m.  har fätt en rejäl omgång av "snö-stryk".

Så jag pustar lite, det blir mer i morgon !

= \\  Eva













söndag 10 mars 2013

Renovering av sov-rum + Ullared

det börjar närma sig slutet,  blev det betydligt mer än vi tänk oss från början.
Bäst att snickra och fixa medan man är ung och vital : säger herren i huset.
Det ska göras ordenligt, inget "hastjobb", men ju äldre man blir desto längre tid tar det.

 
Rivas eller inte rivas det är frågan det ?!  Vill jag, kan jag, får jag eller vill jag inte ?!

 
Det kommer att ta längre tid, kosta mer och kännas mer i hela kroppen sa herren i huset                           
 I rivningen hittades tre lager tapeter, vilka ska sparas och visas för "eftervärlden", 
*fniss*                                                       
                                                                                                                               

Gör som du vill sa jag, tyvärr får du ingen hjälp från mig, det enda jag kan göra är att kontrollera att allt blir korrekt gjort, hi hi hi.
Varför jag inte vill hjälpa till ?!
                                                                                                                                                                
Orsakerna är flera men det största problemet är min nacke, axel, handled och rygg bråkar med mig.  
Så jag låter dem vara ifred.                


När man river så hittar man gamla fina "saker",  kolla vilka breda plankor, de är från 1890,
då huset byggdes. De ska användas,  nya idéer ploppar upp hmm . . . . .


Toaletten utökas,  även en garderob ska byggas "innanför".



En ny dörr in till toaletten ska vi ha.  Den gamla  "ut till hallen ska finnas kvar,
den är gediget hand-gjord. Se så hårt han jobbar på,  byxorna är "slitna",
 de ska han oxå ha kvar. *fniss*           



















Taket är målat flera gånger sen är det väggarnas tur. De ska få en "ton av crem"

  
Golvet på toaletten revs och blev nytt, plus "utbyggt".                  
 
 
Så här ser det nya golvet ut, ( nej inga äkta stenplattor)
 
 
 
 Här ser ni de "nya" golvplankorna, 33 cm breda som nu pryder sovrums-golvet. 
Nu börjar jag känna att det är  DAX  för inflyttningen till sängkammaren.
Nästa inlägg borde vi vara "sisådär" klara, för det finns annat göra. T.ex. kanske lite vila.
Påsken är här snart !   Jag vill se lite färg, i detta inlägg.                             
 
 
 Dax för vår-kläderna, Ullared är för oss "snål-länningar" varuhuset nr 1.
 

Vi har turen att hitta Ge-Kås nästan folktomt, utan trängsel. Det hör inte till vanligheten.                     
 
 
Morfar Rolf tränar på en "skylt-docka" hur det blir att få "dadda" vårat barnbarns-barn i april. Vi kunde inte låta bli att köpa gulliga jeans storlek 56 till Leonard.            
                                                                        
 
 
Kill modet i år är som tjejernas, färg-glatt ! Ge-Kås gör tuffa skyltningar nu oxå.                                 
Det blir extra trevligt tycker jag.
 
 
Gubbarna följer gärna med sina käringar för nu finns det en  SPORTBAR.                                           
Där de kan ta sig nåt gott att äta dricka, "rättigheter" finns där nu.                                                         
Detta är bara en liten del av sportbaren, tror att den gjorde succé´för alla sport fantaster.                     
 
 
 
En ny vecka är på gång, nu ska jag "kavla upp armarna" och sätta fart på gubben, så något blir gjort.       *fniss* igen.                       
                                                                                                                                   
Helgen har han vilat, men jag har jobbat, måndag min vilodag, hans arbetsdag.                                       
  Jag får se om jag kan damma lite, det kan bli jobbigt. Ha ha ha . . . . . .                                                
 
                                                  .