Blomman fördes till Europa i slutet på 1500-talet.
Från det lilla fröet växer det upp en enormt stor blom - korg - krona.
Jag önskar att jag hade haft en enda av Vincent van Goghs vackra solros tavlor,
han var nog också betagen i dem ? !
Ja det är fantastiskt i naturens 'under'.
Blomkorgen är maffigt vacker.
Inte nog med att solrosen är mäktigt stor och strålande
den är nyttig också, det vet väl varenda människa att det är så.
Som barn åt vi det som godis för potatischips fanns inte på 50- talet vad jag vet.
Och nog är väl solrosfrön godare än chips,
eller ? !
Nyttigheter som olika vitaminer, mineralämnen, fett, m.m.
Givetvis kan man kolla upp allt detta på google eller på Matkalkyl.se
för den som är intresserad.
Solros odlades redan 3000 f. Kr av nordamerikanska indianer.
Fröna användes då att tillverka mjöl, olja och andra maträtter, så redan 'då' visste de
om frönas nyttigheter.
Från växten kom råmatreal till färg och naturmedel.
När jag är ute i trädgården på 'framsidan' känner jag mig alltid iakttagen, särskilt i år.
Jag har frågat Rolf om han inte känt något konstigt, men nej det har han inte förstås
. . . . . . . . . . .
Vi har tänkt att den där räven som är här på nätterna kanske han ligger i buskarna
och glor.
Men när jag var här runt 'Rolfs solrosor' (ja det är hans lilla egna plantering)
och skulle ta några bilder, då kände jag åter att något tittade på mig.
Till sist ser jag vad det är, en solros stirrar på mig ! Jag ryser av obehag.
Det liknar ett öga på en Dinosaurier - reptil - ödla eller något liknade.
Jag är livrädd för dem, ja ja jag vet, men vaddå, de är hemska, kan inte ens se
dessa filmer förrän kalla kårar strilar på mig.
Men jag behärskade mig till tusen, måste ta den bilden och visa er.
Är det bara min livliga fantasi eller liknar det inte ett stirrande öga ?
Till och med när jag ser bilden så ryser jag, och den förföljer mig på natten, brrr . . . .
En skräck-bild !
Inte behöver solrosen någon speciell jord för att växa, de 'tar' sig precis överallt.
Infarten på gården har en solros som växer i grus, kanske inte så stor men den står
där så präktigt och då får den stanna där tills tiden är 'ute'.
Nu är min tid 'ute' av att sitta inne, nu ska jag ut, igen . . . .
Trevlig lördag - söndag - önskar/ Eva
Visst är solrosor vackra och jag har äntligen kommit ihåg att så några varje år numera.
SvaraRaderaDet där otäcka ögat, du har kanske livlig fantasi hihi, men jag tycker bara att du tagit en fantastiskt fin bild:)
Kram/Finas mammis
Ha ha..ja nog ser det ut som ett öga alltid... Men solrosor avnjutes på avstånd. Har minnesbilder från solrosfält utanför Milano en gång. Det var helt fantastiskt! Men dina bilder är fina...
SvaraRaderaHa en fin fortsättning på helgen.
RosMarie
Solrosor trivs nog lite varstans. I år dök det upp två stycken bland kryddväxterna...och jag har inte sått några. De får naturligtvis vara kvar. Kram
SvaraRaderaJag håller med dig Eva. Solrosen tittar verkligen på en men den är fin.
SvaraRaderaDet ser ut som ett reptilöga.
Jag har livlig fantasi och kan se både det ena och andra när jag är ute i naturen.
Men som jag skrivit tidigare så kan jag inte vara ute så mycket på grund av handikapp.
Ha en skön söndag.
Margit(maxelonia)
Solrosen är otroligt vacker. Om du får tid kan du läsa mitt inlägg om solrosor.....ett helt fält med 450 000 solrosor. Det var mäktigt att gå där.här är länken.....http://skaparrgladje.blogspot.se/2013/09/450-000-solrosor.html
SvaraRaderaKram!
Underbara solrosbilder! Kul att få veta lite mer om blomman, men det där ögat var nästan lite läskigt....;-)
SvaraRaderaHa det fint!
Kram Lena
Vilka vackra solrosor du har! Jag har bara ett par mini, men de är rätt söta där de står.
SvaraRaderaStort tack för kommentaren hos mig och för att du visade mig vägen till Jennies blogg.
Mycket bra inlägg hon skrivit. 30 procent i valdistrikten där jag bor, har röstat på SD!
Det gör ont i mitt hjärta!
Önskar dig en fin vecka!
Kram M.E
Jo, nog ser jag ögat alltid! Det kanske är det Karin Boye skrev om i Kallocain, framtidsberättelsen där vi alla hade ett öga som iakttog oss (vi är ju nästan där nu med alla övervakningskameror.....). Jag skrattar lite för när man känner sig iakttagen är det lite spooky. Jag glömmer aldrig när jag som barn plockade jordgubbar i mormors jordgubbsland och det helt klart var någon som tittade på mig......det var det! Det satt en gubbe med litet ansikte på gärdesgården......Det var en uggla, och jösses så rädd jag blev!
SvaraRaderaAgneta kram
Solrosen är verkligen en fantastisk blomma. Kanske kommer det upp några självsådda blommor hos oss också (som i en av kommentarerna) nästa år.
SvaraRaderaHaha nog stirrar den men läskig var den inte :)
SvaraRaderaBland de finaste sommarblommorna :) Minns när vi bilade genom Ungern för ett antal år sedan... så maffigt med de oändliga solrosfälten... ibland såg man bara "nackarna" på dem (ja, solrosorna alltså)... ibland de gula vackra blommorna... en helt otrolig syn :)
SvaraRaderaKram