måndag 10 mars 2014

Vart är vi på väg ? ! . . . . . .


Ledtrådar:  Vi smyger och hukar oss mot sydlig plats,  där finns 17 meter upp
en fin utsikt.




En handgjord bonad så fin, den är inte min, den passar liksom inte in i Smålands-skogarna.
Men här vid havet i Sveriges sydligaste plats, där hör den hemma i Smygehuks fyrvaktarstuga.



Detta är året 2010 sista helgen i september, då är det skördefest i Österlen.
Som vanligt blir det snabba ryck, nu eller aldrig ska vi åka till Kivik på äppelmarknad.
Men först skulle vi bese Smygehuk med dess omnejd, där varken jag eller Rolf varit innan.





Smygehuks småbåtshamn är från 1800-talet





>  Det är närmare till Berlin härifrån än till Stockholm <



Vacker sten-rondell med färdriktnings namn och avstånds km.





Ganska friska vindar denna dag,  men vad kan man begära vid sydligaste udden ?



Långt ifrån trodde jag det stod en massa bruna soptunnor bredvid varann, men vid närmare titt
förstod jag att det måste vara någon slags vågbrytare.  Förvisso lite annorlunda
men så klart behövligt vid höst och vintersstormarna.
Tänk vilket skådespel man får se här vid en stormig dag !




Smygehuks lilla hamn är verkligen riktigt mysig, det finns även ett café-stuga,
fiskrökeri,
och restaurang + frukostmatsal till de som önskar från vandrarhemmet.







Hantverksbodar finns det lite varstans . . . .




 I köpmans magasinet händer det mycket under årets gång.
 Magasinet är öppet sommar- månader från  10 -- 18.
 Det finns konstutställning, musik och teater kvällar, midsommar firande m.m.
 Antikrundan har också varit i köpmans magasinet för några år sedan. 




Detta är en kalkugn, en av de kvarvarande nio kalkugnar som användes här i kring trakten.
Kalksten börjades bryta i större skala under 1800-talet.
Den brända kalken hämtades sen av kunderna, som själva fick släcka den.
Kalken användes del som jordförbättring och dels som byggnads matreal.
Verksamheten pågick ända fram till 1954.
 



















Fyrvaktarbostaden blev för 10-tal år sedan ett vandrarhem, vi stannade en natt här
 
Se så mysigt det ser ut.







I mistlur-huset brukar det bli konstutställningar vid olika tidpunkter.

 Vi fick ett rum på andra våning mitt emot fyren, det var inga problem att sova fast lilla fyren                            
 blinkade till mig hela natten, hi hi hi . . . . .                                                                                             



 
 

 En underbar solnedgång som lovade vackert väder nästa dag, sa min 'vädergubbe'.
 Bilden tagen genom fönstret, det blir inte så bra, men vadå! jag njöt lika fullt ändå
 Jag sov med öppet fönster och hörde havets vågor brusa, sååå härligt bedövande . . .


Lite kvällslektyr innan säng-läge,  det är ett måste.     
                                                                             



Vandrarhemmets kök är mysigt gammeldax, rent och fräsch, det är det enda vi begär.
Vi ligger hellre på B&B och vandrarhem än lyxigt hotell.



Fyren uppfördes år 1883, den är 17 m hög och med ljushöjd över havet 19,6 m.
Dagen därpå var det dags för lite motion, *fniss*
Ett antal trappsteg upp . . . upp . . . upp . . .




Ursprungligen var fyren försedd med fotoskenljus.

Denna fyren var riktigt gullig, om man kan säga så om en fyr, hi hi . . .

Ja och den var riktigt intressant också.





Den elektrifierades år 1932.

Fyren automatiserades 1970 och avbemannades.

Den släcktes 1975.    April år 2001 åter-tändes fyren.



Vilken bedårande utsikt här uppe, jag älskar höjder och utsikter.
Som barn klättrade jag alltid i träd, helst skulle jag ända upp i trädets högsta topp.
Sen satt man där och sjöng för full hals,  'håhåjaja . . . . . se vad det blåser i trä'a i da' . . . .

Trevligt med en fyr precis utanför huset.



Ni har väl hört talas om 'trädkramare' ! ?  Ja och vad jag hört finns det  'fyrkramare'.

Den föreningen gör så att alla fyrar som släckts i Sverige ska de tända igen.  MEN

Men det är inte bara att tända dem, det är en 'strid' med myndigheter inom kommun m.m.

att få dem att lysa, men styrkan kan vara mindre, man ska vara rädd om 'fyr-arvet'.

Så många har redan åter-tänds,  men fler finns kvar.

Säkert kan man även googla om detta.


      Ju högre man gick desto smalare blev trappan.









 
 
 

Jaha nu har vi njutit av utsikten ett tag, då är det dags för nedstigningen.
Det ser riktigt roligt ut,  dessa trappor var riktigt bra att gå i.

HALLÅ  Susie på Stjärnarve ! häng nu med här, börja träna på höjder, *fniss*

För du har väl inte tänkt svimma när du ser bilderna, hi hi hi . . . oj vad jag retas !





Nu är det bäst att jag kryper ner under täcket.

Natti natti från mig/ Eva
 











måndag 3 mars 2014

Jag rullar tummarna och väntar . . . .

på våren,  vad kan man mer göra ! ?
Jag har sått fröer som senare ska utplanteras, planterat om och skolat om
en del växter.
Så nu väntar jag på att det ska växa, för inget kan man göra ännu
trädgården.
Att trixa till ett hjärta som redan var visset och trist med vårens bästa färg,
det var det roligaste idag, hi hi   . . .



Tidens 'tand' har nött på denna gamla fjädervagn, den har sett bättre dagar.
Men så här har den sett ut en längre tid.
Om man någon gång skulle få tid att göra en 'ansiktslyftning' på den,
blev den nog glad.





Den här 'grejen' använde bönderna att hänga upp djuret på när de slaktade.
Vad det heter har jag ingen aning om.




Även inne i grannens brygghus hade man kunnat göra fina loppis fynd.
När jag kikar in blir jag mycket nyfiken på vad som döljer sig i 'bråten'.
Vi har själva ett 'brygghus' ( tvätt-uthus) på gården med många fina fynd.
Där ska det bli spännande att få undersöka vad vi har gömt för roligheter,  *fniss*





Den här pumpen fungerar fortfarande och jag tycker den är mycket fin.
Nu är den inte våran, men en sådan pump står på min önskelista på trädgårdsutsmyckning.




Här har jag samlat en massa stenar i olika storlekar som ska bli 'något' till en idé jag har.

Den idén kommer att kosta blod, svett och tårar, känner jag redan nu.

Sen säger Rolf att det säkert blir många svärord också, ja ja det hör liksom till . . . . .



Här på lavendelstigen ligger fortfarande granriset kvar och håller värmen på lavendeln.
Varje år (3 år) har vår-frosten tagit och nypt dem till döden, så nu försöker jag skydda dem
tills den faran är över, om det går . . . . . !




Vackra 'hängen' att titta på men kanske inte så roligt för de allergiska.
Jag tänker alltid på att när vi längtar efter våren så är det pest och pina för andra.



Nu ska jag rulla vidare, men inte med tummarna utan med bilen till jobbet.

Ha det gott/ Eva












torsdag 27 februari 2014

Fågel hus i olika modeller . . . . .

finns det gott om, både hos oss och hos grannen
Detta roliga fågel utfodringsbord köpte jag förra året på ett ute-loppis.
Någonstans utanför Habo vid Vättern finns en plats som heter Rödån,
där finns loppiset.







Hmm jag ser att några tegelpannor har rasat ner,  det är väl vinterstormarna
som raserat dem.  *fniss*
 



Se här vilken liten lustig gullig fågelholk, eller vem tusan bor här ! ?




Jaha fågelholken har en egen liten holk,  men den måste väl vara till myggen i så fall.





Idéerna är många till utfodringsborden, under årens lopp blir det ständigt
nya modeller.





Grannen har ju väldigt många olika 'matbord' till fåglarna, men det gäller också att
se till att frö finns.





Aj aj tomt i denna också.  Vi matar året om, med ett lite uppehåll på sommaren.
Det blir stora utgifter i fågel mat, men man får mycket tillbaka.
Det är tacksamt med fåglar som hälsar på hela tiden, utan fåglar inget liv,
det livet vill vi ha.






Ni minns väl min katt-holk som jag gjorde våren 2012.


Ja den var speciell, första året var det ingen fågel som flyttade in.
Det var många spekulanter,  men de tyckte nog att holken var för modern.
Men året därpå alltså 2013 hade vi en talgoxe familj där. De accepterade holken
det året.





Det gällde att 'stå på pass' för att få en fågelbild,  på 'in i gapet' i holken.
Eftersom jag inte har mer än zoom 5X så fick jag stå stilla med in zoomningen på
och Rolf fick spana och säga : att nu kommer den, talgoxen var så snabb så . . . .





men någon bild blev det och det ser väldigt kul ut, så där kunde vi bara
sitta i evigheter och glo, men det var också en avkoppling.
Sen trodde jag att jag skulle kunna få fina bilder på de små ungarna.
Jag vaktade och vaktade . . . kände på mig att idag händer det och det gjorde det.
Det var ett evigt tjatter i holken och spänningen steg för varje minut,
jag blev kissenödig och sprang in.
Den minuten lyckades de flyga ut, hur i hela friden ?!  Snopen var ordet !
Jag stod där dö-besviken,  *snyft*     Bättre lycka i år hoppas jag.





I morgon fredag ska jag ut och titta när Rolf fixar till delar till nya fågelholkar,
de ska bli städ-vänliga (att rensa ut boen)
Jag ska bara se på, inget göra för jag känner mig inte pigg.

VILL  SÄGA  ATT  VÅREN  ÄR  HÄR, idag såg vi  TRANORNA
de ville landa på åkern men fortsatte till vår f.d. sjö (göl) sankmarken i skogen.
Där 'boar' de alltid, nu ska jag även spana på dem.

Må så gott, hoppas ni också få se tranorna. // Eva

Ps. Min gubbe tackar för grattisarna !











tisdag 25 februari 2014

Han levererades av Storken . . . . .


för 69 år sedan, på den 'tiden' gjorde storkarna det.

Varför blev just storken en symbol för ett barns ankomst ? !

Även på BB fanns en stor stork i koridoren, självklart konstgjord.




Jag gillar verkligen storken, men i Sverige har jag aldrig sett den i vilt tillstånd.
Men däremot i Polen, man behöver inte leta efter dem, de finns bara där.
Särskilt där det finns sjöar, dammar, gölar och sumpig mark.
Ja storken är verkligen en ståtlig fågel.





En bemärkelsedag började alltid med 'kaffe på säng', som vi säger här,
den innerhåller även nåt gott att äta,  ljus och paket.

Dottern Martina tyckte alltid det var spännande att få gratulera sin pappa.
Tina är kanske 3-4 år här och Rolf fyllde väl 45 år, (det var som igår).





Blommor måste man få när man fyller år . . . . .





Sen måste man duka bordet och göra en trevlig dekoration efter tycke och smak.





Inga höga blomvaser på bordet, då kan man inte se sina gäster i ögonen.






Kvällens dukning blev i vårens tecken, för det kändes liksom dags nu.






Man ringer ett samtal och bjuder på lite samkväm, här med Rolfs systrar och män.







 En dessert hör liksom till och den får inte vara för jobbig eller invecklad.
Man tager vad man haver,  hackar sönder degestive och pepparkakor i botten, med en klick
citron fromage, några hallon, björnbär m.m. en klick vispad grädde, en klick vaniljsås,
toppen en klick pistage glass, om man har citronmeliss eller riv citronskal över härligheten.
Man kan byta mot crem frache eller byta allt som man vill, eller avstå att äta, hi hi hi ......






Men just idag är Rolfs födelsedag. Så snabbt som ögat fixar jag lite trevligt på bordet.

Sen ville han inte vara med på bild, men som vanligt  'tvingar' jag honom,  *fniss*

Han hade inte ens tid att byta om eller ta av sig kepsen, för dagen är en skog-sågar dag.





Att skrapa en trisslott är alltid kul och som alltid blir det 0 kr.
Ingen miljonär denna gång heller. men vad är miljoner mot en fru som mig . . . . . *fniss*
























Så med detta inlägg säger jag  GRATTIS  käre 'gubbe', ha en bra dag.
Denna dag blev även en fin solig vårdag !

Kram/ Eva















söndag 23 februari 2014

Söndag är en vilodag . . . . .


så då gjorde jag (vi) ingenting mer än det viktigaste.
Sen behövde jag frisk luft och det fick jag rejält av, vindarna var riktigt vassa.




Rolf fick en snödroppe-tuva av syster Lisbeth och den planterade jag här så länge.





Hö-kransen släppte jag lite nonchalant, vinden tog den och la den på en mossig sten.

Jag hann ta en bild innan vinden svepte den till annan plats, sen flög den till grannen.




 Vad är det för en fågel som jag lyckats ta fina bilder av ?!  *fniss*

Den till och med sitter snällt och stilla när jag närmar mig med kameran.

Min kamera är bara en vanlig Canon zoom 5 x.  Visst önskar jag mig en mycket bättre ...




Vänd dig om och visa baksidan sa jag,  och vips så gjorde den det.

Jag tittat i min fågelbok men den finns inte med där, så då är den ovanlig.

Hjälp det här får jag hålla tyst om, för annars har jag alla fågelskådare hos mig på ett kick.

Lova att inte säga något !    *fniss*






Den lilla tallkotten i mossan liknar en utslagen ros, eller hur ? !

Det märkte jag inte förrän jag senare tittade på bilderna.







 Sen gick jag över till grannen hus och trädgård ( de bor i Danmark) vi brukar
 kolla läget där.

Se där!  De söta snödropparna växte så fint upp mellan löven.







Jag ser att en Tibast har gjort sin entré mellan ett äppelträd som har spruckit.





Knopparna har ju redan brustit men om det blir en aning varmare och lite mer sol,
ja då får vi se på det årliga 'undret'.





Utedagen blev inte så långvarig tack vare den kalla vinden.

Det var tur att inte varg pälsen 'åkt in' i garderoben.

Jag var på-palltad som om jag skulle till Antarktis och ändå frös jag.

Så in i varma stugan, på med 'kaffepannan'  tända värmeljus och må gott.

Rolf fick en vacker Ranulken av syster Berih, som jag får hålla ett vakande öga på.

De är så vackra, men det blir svårt att få den överleva fram till planteringsdagen ute.






Vi hade ett litet 'samkväm' med Rolfs systrar och män i lördags, han fyller år på tisdag.
Det är inget att fira säger han (alltid) men ändå kul att träffa släkten.

Hej hej från mig/ Eva















torsdag 20 februari 2014

I mitt fönster . . . . .


blev det plötsligt poesi, hur kom det sig, kan man undra ?!
Jag letade i en låda efter något och där fann jag min poesibok, som jag inte sökte.
Jag älskar poesi och dikter, många skalder kunde minsann dikta förr.
Sen pyntade jag lite i ett fönster, ställde den nya 'fågelburen' med lite grönt där.
Älskar fåglar men inte i bur, de ska få flyga fritt, men min lilla fågel i bur
den är fri för att flyga ut när den vill . . . . .





Min poesidagbok har vackra dikter,  en för varje dag hela året ut.
Mina ögon föll hela tiden på dikter om fåglar, som helt passade mig nu.
Dem måste jag er förära.

Har du från vår barndom dagen i ditt minne,
då vi lärde litet fågellåt förstå ?
Vinter var det ute, varmt och trevligt inne,
där vi vid vårt fönster hörde båda två,
hur en kråkfamilj som satt på grannens tak,
högljutt lade råd om någon viktig sak.
Obegripligt krax
tydde åt oss strax
Anna, där hon satt och skötte nål och sax.
Kråketöser små,
sade hon oss då
tala till sin moder så:
ack vi frysa mor, värre än du tror.
Flyg med oss till ön där sunnanvinden bor.

Viktor Rydberg





                                             Ja, en fågel uti en bur,   
                                             vars frihet är berövat,
                                             han sjunger väl av sin natur,
                                             men hjärtat är bedrövat,
                                             när han hörer de fåglar skön,
                                             som uti luften sjunga,
                                             sig glädja över marken grön,
                                             efter sin art och tunga.

                                              Lars Wivallius






                        Säg mig, du lilla fågel, där mellan almens blad,
                        hur kan du ständigt sjunga och ständigt vara glad ?
                        Jag hör din röst var morgon, jag hör den varje kväll,
                        men lika ren är stämman och tonen lika säll.

                        Ditt förråd är så ringa, din boning är så trång,
                        dock ser du mot din hydda och sjunger varje gång.
                        Du samlar inga skördar, och inga kan du så;
                        du vet ej morgondagen och är så nöjd ändå.

                                         Johan Ludvig Runeberg



 




                                   Skall aldrig vintern taga slut ?
                                             Kom, ljuva sol, igen,
                                             om du har strålar än,
                                   och driv all köld ifrån oss ut !
                                   Låt källors sorl och fåglars sång
                                          få lätta min förtret,
                                          att ej min enslighet
                                                må bli för lång !
                                   Men tänk, om och din värme dreve bort
                                            ett hjärtas köld och is,
                                   hur då var årstid skulle vara kort
                                            och som ett paradis !

                                    Olov von Dalin





                                 
                                    Det är så kraftigt, men så kallt i Norden !
                                    Längre ner till den bebodda jorden
                                    längtar du från snö och is,
                                    dit där druvan orangen blommar,
                                    dit där grönklädd Maj och mognad sommar
                                    vilar över paradis.


                                    Esaias Tegner


Dessa fem rara dikter passade i mitt tänk, av vårens ankomst.
Hoppas ni gillar dem också.
Må väl kram/ Eva