'Teneriffas hemligheter' kallas denna utflykt som tar oss till den
västra delen av ön, till platser som många gånger glöms bort.
Tenodalen, Garachico och Masca är några platser vi besöker.
Bild tagen genom fönster.
Roliga vägar att åka på och vilka vyer.
Vid nordkusten ligger charmiga byn Garachico
med vackra byggnader runt sitt lilla torg och flertalet gamla
stängda kloster.
På 1600-talet var Garachico en betydande hamnstad,
men efter ett vulkanutbrott 1706 begravdes staden delvis av lavamassor.
Staden byggdes senare upp på lavamassorna och det var inte
sista gången som befolkningen fick göra det.
De hade på flera år haft motgångar med naturkatastrofer,
men Garachico-borna gav aldrig upp . . . .
Läs på google om dess historia den är intressant.
Här sitter vi på en Restaurang och blickar ner över den lugna
turist gatan och havet.
Många turister kör 'på egen hand' och besöker platsen av
Teneriffas sevärdheter.
Egentligen borde vi kört själva, men det är trevligt med att
ha en reseguide berättar om resmålen.
Här har man gjort små trevliga 'stigar och gångar' allt för turismen.
Castillo de San Miguel.
Det var mycket kul att gå här och invänta någon stor havsvåg
som gjorde 'konstverk' av vågskvalpet.
Men den dagen var havet relativt lugnt och vi hade fint soligt väder hela utflyktsdagen.
Garachicos naturliga havspooler är speciella och häftiga.
Sen åkte vi upp till staden Icod de los Vinos,
som låg ovanför Garachicos.
Att kika över en mur är alltid spännande . . . . .
Det som var mest intressant här var givetvis den enorma
'Flamrankan' (den har väl många namn) är underbar
och stå på min 'vill ha lista', i hemma.
Det enda som kan bli är väl i en liten kruka . . . . . *suck*
Staden är omgiven av vinodlingar, vilket avspeglas i staden namn.
Givetvis köpte jag ett lokalt vin i en butik, jag fick provsmaka där,
men jag har inte öppnat flaskan ännu, (tillfälle kommer)
Det gamla drakblodsträdet El Drago Milenario är stadens största sevärdhet.
Det sägs vara 1000 år och kan väl vara möjligt . . . .
Sen stod jag under ett annat stort träd och när jag blickar uppåt
ser jag dessa blommor hänga ner.
De liknade hortensian och jag undrar om en hortensia kan bli som ett träd.
Färden fortsätter genom vinodlingar och sedan genom bananplantage.
Vyerna var så vackra så jag hade kunnat stanna kvar här en tid också.
Vi körde även på vägen där ner i dalen, man kunde då se dessa
'trappavsatser' riktig bra.
Vi var nu på väg till Masca.
På vägen dit blev det flera stopp med att beundra vyerna
och en del skulle plocka den röda kaktus lusen.
Jodå de satt där så fint och njöt de också, tyckte jag hörde några fnissa,
> 'ja kom ni bara och plocka oss om ni kan och vågar',
Några vågade sig fram en bit, men inte ska man väl utsätta sig för fara
på sin semester. Där kaktusen växer var det stup rätt ner
med både lavastenar och 'rullegrus', lätt att halka ner . . . .
Vackra stenmurar gillar jag.
Ett bord gjort på en trädstam, fiffigt och kreativt.
Masca kallades ofta för 'den bortglömda byn',
eftersom det tidigare inte fanns några bilvägar dit.
Men det har ändrat sig med åren, vägarna är mycket bra.
För den som vill vandra är detta verkligen en skön upplevelse.
Det här skulle jag gjort för minst 10 år sen innan knä-atrosen,
'slog till'.
Men man kan njuta av vyerna utan att vandra, ja så det blev att sitta
ner på en servering med något svalkande så klart.
En stark kaktus drink och ett glas kaktus saft,
tillsammans smakade det 'mums mums'.
Nej jag petar inte in sugröret i näsan . . . . *fniss*
Ett annat vackert träd som lyser upp så fint på kvällen med många lampor.
Två sköna vårdagar har vi plötsligt fått, man tackar och niger,
tar emot det som bjuds på.
Himlen är röd just nu, det blir en klar natt med månsken, även sol på onsdag.
En tidig vår.kram till er alla/ Eva
