Höst-trädgården och familje träff . . .

 har det varit hos oss den 10 oktober.

Hösten med vackra gyllene färger är fortfarande kvar

men våran 'lilla' familj har rest hem.

Denna veckan har vi ställt in alla trädgårdsmöbler.

Alla grodorna har gått till sitt vinteridé, (mina prydnadsgrodor.)

Även mina 'fjärilar'.

Slut badat för i år, så nu får vi vända på karet.

Den rosa Ölandstoken vill inte höra talas om höst,

den fortsätter att blommar som om det fortfarande vore sommar.

Likaså denna rosen som jag fick av Maria (dotter) förra året.

Men den trivs nog väldigt bra där vid stenen.

Sen har jag en vit buskros också.

Det är märkligt att hösten ändå känns som sommar för vissa växter.

Vad har hänt med Vallmon, den har också fått fnatt,

många nya knoppar är fortfarande på väg.

Jag låter allt få vara ifred, för när frosten kommer 

blir det ändå amen.

De fina krukorna som pryder ingången av huset

tömdes på dess innehåll, (Tujor).

På denna plats (bilden) hade vi jordgubbsplantor innan,

men de har flyttats till annat ställe.

Här ska jorden vila nu.

Vi fick hjälp i trädgårdsarbetet, många hål skulle grävas till både Tujorna

och andra buskar och mindre träd som skulle ha

en ny plats att växa på.
Marken var hård och torr det, har inte regnat på länge här.

Den Irländska ginseng fick också ny plats

Några bilder från trädgården måste man ha med sig.

Hammocken har vi ställt i asp lunden,

 för det dallrar så skönt och rogivande när vinden inte är hård.

När Irländarna Tina och Paul kommer på besök vill alla andra

familjemedlemmar träffa dem.

För varje år blir familjen större och den bästa träffpunkten

är hos oss.

Det var inte meningen att vi skulle bli sittandes ute i stengården,

men när jag och Rolf hade tänt lyktor och ställt värmeljus

lite överallt i trädgården tyckte alla att det var mysigt.

(Alla är inte med på bild.)

Grillen tändes för värmens skull, men snart ville alla har korv.

Korv och bröd finns det alltid i detta hus,

'uti fall att' . . . 

Men en del hade inga varma jackor för att vistas ute en längre stund,

jag hänvisade dem till min vintergarderob. 

Sen ville ingen gå in, när varma kläder gjorde sitt.

Dotter Madelene (Kicki) och bb Jennie med sin lilla.

Lilla Ofelias första grillkväll, hi hi . . . .

'Turturduvorna'  Tina och Paul,

hon sitter varmt och skönt på hans knän.

Far och dotter.

Han ovanligt brun, men så blir det när man är 'grillmästare', *fniss*

Alla satt vi på dynor och filtar så ingen frös om rumpan.

En strålande fin dag slutade i klar kall kväll.

Men vad gör lite kyla

när det finns mycket värme i både hjärta och sinne,

+ massor av 'värmeljus'.

Må väl/ Eva

Skippa fredagsmyset -- res till Riva del Garda en långhelg . . . . .

så stod det på en 'sida' i google när jag sökte mer info om Riva del Garda.

Jag förstår tanken, för det tar bara ca 1/5 tim. flyga ner hit

och det finns mycket att uppleva här. 

Det finns alltid något intressant för alla, inom sport, konst, arkitektur m.m.

Eller att 'bara vara'.

Vårat Grand Hotell Riva har många år 'på nacken',

men har renoverats många gånger.

Vackert beläget vid kanalen och sjön Garda.

Underbar vacker panorama över gamla stans gränder,

slott, borg, hamn m..m.

Hotellet ligger mitt på torget i stans historiska hjärta

nära slottet La Rocca.

Vi bodde längst upp, det som är tillbyggt,

det finns en takterrass också.

Vi som bor på backen hemma gillar att få bo högst upp på hotell.

Jag vill se 'rymd' ha luft liksom och se vad som försigår

nedanför på gator och torg, hi hi . . .

Det fick jag denna gång.

Här en bild från sekelskiftet på Grand Hotell Riva,

här kan man se och jämföra bilden från nutid.

Inne på hotellets reception fanns flera tavlor på hotellet och från

 staden Riva del Garda.

Baksidan av hotellet är rejält tillbyggt, restaurangen har panoramautsikt.

Det finns ett antal rum som har balkong på denna sidan,

men det är tack vare att rummen är mycket små.

Vårat rum var stort men utan balkong.

Men balkonger får inte förstöra 

den gamla arkitekturen. 

 Utanför hotellet fanns det flera fontäner och på kvällarna

var det upplysta och det gav speciell lyster över platsen och borgen.

Gatorna var alltid välskötta och rena, inga sopor m.m.

 Men Riva del Garda är egentligen ingen 'håll igång' stad,

inga ungdomar som vill 'riva' ner Riva del Garda.

utan mycket folk som söker annat än att 'riva'.

Givetvis många pensionärer, men de är världsvana resenärer som

 har ett speciellt behov.

Här en staty eller vad ? !

Japp alla försöker tjäna sitt levebröd på ett eller annat sätt, hi hi . . . .

Men tro inte att den översta är en riktig person,

lite 'fejk' måste de ha, *fniss*

Detta är ett annat sätt att tigga pengar på, för de två sitter ju bara.

De som spelar instrument eller sjunger, ger jag.

Hamnen ser precis likadan ut som vid sekelskiftet.

Samma ångbåt är det också, 

berättades det.

Men båten har förbättrats med åren och den trafikerar ännu mera nu än då tid.

Hade bilden varit i färg, hade säkerligen husen haft samma färg.

Apponale tornet en gammal plats för handel och mässor.

Oavsett dag eller natt är platsen här i  Riva del Garda underbar.

En idealisk plats för en händelserik semester.

Den behöver inte vara en händelserik plats just för mig eller oss,

det kan räcka att bara sitta och beskåda andra lediga

så händer det alltid något.

Denna gång blev det andra flanörer och café folk som fick sig ett gott skratt.

Jag beställde en långdrink och Rolf en kaffe.

Han fick en liten kaka till sitt och jag fick jordnötter till mitt,

(visste inte att man får jordnötterna automatiskt)

Vi blev serverade och jag tittade bort mot

damen i blått och sa något.

Helt plötsligt på sekunden blev jag överfallen av 20-tal duvor . . .

vad i hela fadderullan är nu detta.

Jag skrek till och slog vilt i luften . . .

Damen viftade och Rolf viftade med händerna,

kamera-killen som skulle ta en bild på oss blev också överraskad.

Duvorna var envisa ville inte fly iväg.

Jag fattade inte att det var mina jäkla nötter de ville åt,

en lite mindre uppståndelse blev det allt,

pust och flämt, det bjöd jag på,

*ha ha ha*

Se min sura min, hi hi . . . 

Killen tog flera bilder, men det råkade flyga en massa framför kameran,

skit i det nu, men tack ändå . . . .

nu måste jag lugna mina nerver och dricka lite innan jag spiller ut allt.

Sen skrattade vi alla . . . 

Som jag alltid säger: älskar smala mysiga gränder bättre än stora breda gator.

En dag letade vi efter apoteket, när vi hittade det låg den jämte hotellet, *fniss*

Rolf köpte hostmedicin, han hade en otäck hosta den veckan.

Nu säljs det färgade spagetti, t.o.m. svarta.

Även andra sorters pasta med lustiga figurer och färger,

tjocka långa, stora som hus, hi hi . . . .

En enda kanske räcker till lunch, *fniss*

Jag besökte 'vårat' gamla Hotell Garda där jag och vännen Rosa

besökte för 10-tal år sedan.

Ingen stor förändring, men foajen och receptionen var tillbyggda

och allt var sig likt, även lika många vackra blommor.

Minns du Rosa att balkongen var mot denna sidan och poolen.

Jag skulle kunna tänka mig bo här igen och högst upp.

Riva del Garda bjuder på härligt medelhavsklimat 

som gynnar vegetationen här.

Nu är resealbumet fullt från denna plats.

Kram/ Eva

Sarcadalen och vinprovning . . . .

blev det denna dag,

på slingrande vägar följde vi floden Sarca och beundrade dess 

fantastiska omgivningar i regionen Trentino.

Under färden passerade vi många små pittoreska byar.

Denna bild är tagen genom bussfönstret i farten

och den enda som blev okej.

Vin världen är magiskt stor och fantastiskt.

Att odla på de mest utmanande branta stup och platser är enormt.

<<<<<<<<<<<

Vingårdarna ligger runt sluttningarna intill sjön Cavedine 

och är väl ventilerade kontinueligt

av vinden från 'Ora del Garda'.

Klockan är 10/30 på fm. alltså det blir inget 11 kaffe nu,

 utan vin provning.

Men hur många gånger provar man viner kl. 11, under årens lopp ? ! ?

Så när man är i vinets land gör vi ett undantag, *fniss*

Druvorna var redan skördade, ingen aktivitet här nu.

Men bestämt att de har glömt några klasar här och där.

Kvar blev lite provsmakning till mig, *fniss*

Familjen hade även en trevlig trädgård som passade väl in i deras miljö.

Jag blev förtjust i deras staket eller plank,

I bakgrunden finns deras egna böljande vin berg.

Tummen upp för dem.

Sen hade de liksom gjort olika trädgårds 'stationer',

Jag berättade för Clara att jag hade ca 6, sittvänliga 'rum' i min trädgård

som var lite avskilda eller avgränsande från varann.

Hon blev riktigt intresserad av det,

men mitt passar hemma

hennes här.

Här inne 'puttrar' nu åter en ny vin omgång, det luktade jäst och gammalt surt vin, blää....

inget trevligt precis nu.

Uppe på vinden står 100-tals trälådor fulla av den vita druvan

som ska bli 'Vino Santo'.

Där ska de stå ända fram till våren, närmare bestämt fram till

 påsk veckan.

Just då i självaste 'stilla veckan', när än påsken kommer, 

skall druvorna till pressning och börja bryggas.

Där av namnet  VINO  SANTO

Flera vin sorter provades och jag gillade mest det röda vinet.

Men Vino Santo är ett mycket harmoniskt gott vin,

ett dessert vin som ska drickas själv, 

eller med godis.

Men inte tusan förstör jag den goda smaken vino Santo med godis,

 aldrig !

Så i stället för att köpa fler av andra, köpte jag bara ett enda av det 

Heliga vinet.

Jag säger 'pixus paxus' den är bara för mig, hi hi . . .

<<<<<

 Här är familjen Gino Pedrotti, företaget  är stereotypen av sann 

bonde familj.

Hela familjen är involverad och arbetar i vingården.

De följer en plan 'biodynamisk' man måste 

lära, känna, smaka, lyssna (till vad konsumenten vill ha) 

och utvecklas ständigt.

Även lära sig av vinstockarna och naturen vad deras önskemål är,

våga förändra och äga mindre av vinodlingar

så man hinner med.

Det är inte kvantitet, utan kvalitet som gäller.

<<<<<

Clara är en fantastiskt berättare, glad och positiv,

man lyssnade verkligen med andakt.

Bild tagen ur reklamblad och den är inte nutid. Clara står längst ner på vänster sida.

Fler vinodlare i området Trentino,

alla samarbetar mot att avgifta vingårdarna med speciella processer

 i marken.

Att göra en gynsam miljö för vinstockarna så de kan utvecklas

i sin styrka utan att behöva ingripa med kemikalier.

Bild tagen i reklam blad.

Oj vilka snygga karlar, undrar om man kan beställa dem på 'nätet', *fniss*

<<<<<<<<<<<

Efter vinprovning åkte vi vidare till en ostfabrik där vi fick

 provsmaka ostar och köpa så klart.

Efter ostarna blev det 'pick nick i det gröna'.

Tallrikarna var alldeles för små för allt som skulle läggas där, *fniss*

All mat, grönt och frukt var Italienska smaker, självklart !

Givetvis röda eller vita viner till maten,

eller annan dryck.

Färden gick vidare till ett vattenfall inne i berget med en fallhöjd

 på 98 m.

Cascata di Varone.

Vattenfallet skvätte ner oss som om vi stod i en dusch, hi hi . . .

men vackert och speciellt var det.

Ingen bild kan göra sig sedd, man måste se vattenfallet med egna ögon.

Detta liknade mer som modern konst.

När vi kom ut från berget hade det börja stänka,

regnet började tilltaga mer och mer.

Det var sista dagen på vår Gardasjö resa.

Italienarna jublade över regnet,

tro jag det.

De inget regn haft på hela sommaren och haft 30 - 40 gr hett

 i flera månader,

ingen missunnade dem regn glädjen.

Nu börjar mitt rese album bli fullt, *fniss*

Har bara en omgång kvar . . .

Kram/ Eva