Vinter på 40 - 50 -talet i byn där jag bor . . . .

i nu,
det är om min man Rolfs barndom detta inlägg handlar om.
Vintrarna på den tiden var riktigt kalla med mycket snö.

Jag har tittat i gamla album och fick lust att visa

några bilder på Rolf och hans syster Lisbeth

i olika åldrar framåt.
Alla bilderna är i svart-vitt och i dåligt skick, men se värda.
<<<

Den lille gossen fick en egen spade till att gräva och skotta med.

Då var han glad.
<<<

Men ledsen när han fastnade i en snöhög och inte kom loss,

kanske till och med lite arg, hi hi . . .
<<<

Något år äldre tillsammans med lillasyster Lisbeth.

Deras pappa Gunnar gjorde en fin snögubbe till dem för snö fanns det

 även detta året.
<<<

Kunde det vara året efter som syskonen redan började visa intresse för skidor.
<<<

Åren går och systern växer i fatt storebror . . .
<<<

Här står Rolf med sin vovve Tullan.

Att åka skidor var en mycket rolig lek på den tiden.

Man lekte att man tävlade . . .

nu leker man inte så, utan man måste tävla till varje pris . . .

för att få pris.

Kompisen Lars från grannbyn, Lisbeth och Rolf hade många roliga sköna vinterdagar.
Åkte man inte skidor då åkte man skridskor, ingen skjutsade barnen
till spolade färdiga is-planer.
Då var det sjöarna runt ikring byn dit man tog sig på egen hand.
Ett friskt uteliv för alla barn som vi tänker på nu ....
<<<

Att ploga snö på den tiden var kämpigt, både för manfolket och för hästarna.
En 'hemma gjord ' träplog fick duga med att hålla bya-vägarna öppna
 för den lilla trafik som fanns då.
- Mjölkbilen och posten m.m.
<<<

Bilderna är tagna precis utanför våran gård

och männen är kända, Rolfs far Gunnar, grannen Lennart Svensson,

Viktor Johansson styr hästarna

(bor på den gården som syns i bakgrunden).

En målad tavla som vi äger,
(gillar den).
Männen fick slita med häst och släde på vintern,
för att få hem sin ved att värma husen med.
Ingen behövde 'springa på gym'
på den tiden.

Rolfs morfar Johan i snöskottar tagen . . . .
han var en sege gubbe.

Så här såg huset ut på baksidan, det fanns en grovingång (farstun)

som man använde mest.

Morfar Johan var en biodlare och hade några bikupor.

Denna baksida av huset minns inte Rolf , så det måste varit långt innan han föddes 1945.

Huset är byggt 1890.

Så på 126 år har huset blivit tillbyggt och lite förändrat

och fått färg.

Förra helgen (lördag) när vi var ute och körde (till födelsedagskalas)

var vägarna hemska och man såg dåligt (tänkte vända om)

Men som tur var plogbilarna ute och rensade bort snön,

tillbaka -vägen var redan lika igensnöad.

Väl hemma fick man känslan av julafton, hi hi . . .
inte så konstigt . . .

På ingång mot huset fick vi skotta oss fram en bit

och snön fyllde på hela natten.

<<<

-och idag söndag var det så här isigt kallt -10 gr, men soligt vackert.
Natten gav -21 gr.

Detta var nostalgi för mig och Rolf, det är lätt att falla in i gamla tider

 för oss, men absolut inte några tråkiga tider.

Kramen/ Eva

Lycklig den som lyktor har . . . .

särskilt de lyktor som annorlunda är,
av alla de slag.
De ska helst vara enkla, men ändå med något speciellt 'stänk'.
<<<

Denna lykta föll jag 'pladask' för, med andra ord så ville jag äga den.

Denna lykta har en fin kurvig form . . .

Denna lykta påminner om ett  UFO

Denna lykta sprider glamour och elegans.

Denna lykta är en lyxigare variant av ett  UFO.

Jag måste få dela med mig av Allhelgonahelgen i Polen,

Det är en viktig dag för polackerna, de flesta butikerna är stängda

i det starkt katolska Polen.

<<<

Alla Helgons dag är en stor familjehelg i Polen,

folk vallfärdar till kyrkogården med ljus och blommor för att minnas

 sina döda.

Efter besöken på kyrkogården vidtar släktkalasen.

De som inte bor på orten reser 'hem' och besöker då släkten

 åtminstone en gång om året.

Dagarna innan den stora 'träffen' går anhöriga och städar 

på respektive gravstenar.

Stenarna skuras putsas och dekoreras, och det är fascinerande att se

 skillnaden på hur vi dekorerar våra gravar.

Som ni ser på bilderna är gravarna inte som i Sverige,

jag kallar dem för mausoleum. 

<<<

( Med stor respekt för deras tradition. )

För att vara lite sarkastisk kallar jag det för att 'ligga flott'.

Nej jag vill inte låta hånfull, men måste det behöva kosta multum

 för att ligga död.

<<<

Det var första gången i mitt liv som jag var på Alla Helgons helg i Polen

fast jag varit där många gånger men aldrig denna speciella helg.

<<<

Det var som att gå in i ett blomsterhav . . .

Så långt ögat nådde såg man blommor och åter blommor

i alla dessa färger som finns i 'färgcirkeln'.
Ja det var en fröjd för ögat.
<<<

Ja tänk vad många lyktor det finns av alla de 'smaker',

det är tack vare att vi människor också är olika och har våra egna 'tycken'.

Hur hade livet annars varit, verkligen urtråkigt.

Likaså finns det många granitstenar i 'tycke och smak'.

Jag funderade på om det var familjen eller den döde som tyckte om

 en viss färg eller blommor . . . .

<<<

Lagom är bäst.

<<<

Denna gravsten var höstligt utsmyckad,

jag gillade de 'rökiga' lyktorna och färgen på blommorna.

Överallt var blomprakten överväldigande.

Jag återkom flera dagar i sträck för att botanisera på denna kyrkogård.

<<<

Ca 35 ljus brinner på denna grav, det kan vara så att varje familjemedlem

och andra släktingar tänder vars ett ljus.

En del gillar blandade kulörer . . .

 Jag har aldrig sett så mycket ljus tända samtidigt på en kyrkogård.

Varje grav hade säkert minst 10 - 30 ljus.

Jag bara stod där och gapade av förundran och förvåning.
<<<
Bilden nedan är gravar till polska män som blivit avrättade
under andra världskriget av tyska soldater.
En av dem var min kusins far, ingen av de ca 15 männen var soldater.

 Min käre Slawek tänder ljusen på sin mors grav och våra hädangångna släktingar.

Denna gravsten är helt i svart blank sten, (troligen svart granit)
Dystert och mörk som natten, men det är inte jag som ska ha den . . .
Men alla lyktorna var 'stilrent' lika, inga avvikande färger.

När jag gick in på kyrkogården på kvällen så trodde jag att hela området brann . . .

ja det gjorde det ju . . . men som om det var en skogsbrand

eller något liknande.

Det var så otroligt vackert, det går inte att beskriva . . .

Fast Slawek och andra släktingar hade förklarat för mig hur det blir

så kunde jag inte i min vilda fantasi föreställa mig något sådant.

 Det måste upplevas  'live'.

Ingen kamera i världen kan få in den bilden och visa scenen,
med den innerliga känslan man fick.
Fortfarande när jag ser bilderna, tänker på detta blir jag berörd.

Det var sannerligen många lyktor med strålande ljus i.

<<<

Att minnas är också att påminnas om de närvarande.

Må väl kramar/ Eva

Nytt år med nya fräscha blommor i fönstret, det vill jag ha . . . .

då går jag in med mina tankar till den 'nyöppnade'

blomsterbutiken 'Fantasi' i Gabin Polen.

Kwiaciarnia - z Fantazja -

Den ligger i början eller slutet på 'Nya torgets gata' där kusin bor.

Under årens lopp har där funnits andra affärsrörelser

i ett tillbygge eller s.k. garage.

Jag hoppas att det kommer går bra för dem,

en duktig trevlig florist som expedierade mig där.

Lycka till !

Detta besök ägde rum den 15 nov. då jag vistades 3 veckor i Polen.

Så nu går jag in och får lite inspiration av det som butiken erbjuder.

För oss utlänningar blir det billigt att handla

det beror givetvis på valutan.

Det första jag ser är de underbara orkidéerna,

ville köpa alla förstås . . . .

<<<

Det närmade sig advent och julstjärnorna börjades ställas fram.

En julstjärna röd eller vit är ett måste till jul,

ännu blommar de två jag har så fint, men tyvärr börjar jag tröttna

 på dem . . .

En ny generation med nya inrednings idéer är det även här i Polen.

Jag köpte den rosa lyktan (till barnbarn Ellen, hon gillade den).

Levande ljus har vi använt i många år i Sverige

som förhöjer trevnads känslan.

MYSFAKTORN.

Men i Polen var det ett tecken på att någon hade dött, då tände man ljus hemma,

som tur har det ändrats även där nu.

Vi säger att det är mysigt med tända ljus.

Jag undrar hur det ordet mysigt passar in i den polska meningen om ljusen.

Mysigt = Przytulnie - przytulny

<<<

Jag ser flera saker på bilden som jag ville ha . . .

Jag vill även göra om vardagsrummet, nya tapeter, nya gardiner m.m.

vill ha och vill ha . . . .

Så är det ofta vid den här tiden på året för mig, särskilt när man är frisk

 och känner sig pigg.

Nu vill jag inte kännas vid förra årets början, det sjukliga höll på minst

3 månader.

<<<

Lyktor gillar jag och det har jag några, både att användas ute och inomhus.
Så om jag får en lykta som present blir det aldrig
för många, hi hi . . .
Den gröna växten på bilden gillar jag,
vill ha . . .
<<<

Clivia blomman gillar jag också men de gillar inte mig,
en del clivia -ägare får dem att blomma år efter år,
men inte hos mig.
Till denna blomsterbutik ska jag återkomma så fort jag reser till Polen.
<<<

Fortfarande håller sig mina orkidéer så här fina, de är långlevade och bäst enligt mig.
Jag får väl satsa på fler orkidéer till vardagsrummet.

Denna vackra blomma fick jag av Ulla och Christer innan jul,
Dendrobium nobile hybride heter den
 och tillhör orkidé släktet.
Ska nu ställa den ljusare vid ett fönster.
<<<

Kolla här vilka fantastiskt vackra blommor den har.

En dag ska jag åka till en ny blomsterbutik och botanisera hos dem.
Det är alltid trevligt att få se nya idéer.
Eller vad tycker ni ? !
Må väl/ Eva

Potatismos behöver inte alltid vara vitt . . . .

nej, vem har sagt det . . .

Denna dag lekte jag lite i köket vid spisen.

Rolf försvann med bilen till dottern, efter han sagt att potatismos var önske mat idag.

Men vad trist tänkte jag, mos ! vad ska man ha till det, massor av rester finns i frysen.

Så jag testade potatismos med tre olika smaker.

inget märkvärdigt med det.

Rolf gillade dem alla, och det blev oxbringa till det röda moset.

Någon dag tar vi det gröna till kokt fisk m.m.

Eller gör goda potatisplättar . . .

Men att stå vid spisen för länge vill jag inte, därför kan jag göra flera

maträtter samtidigt när jag ändå står där och klabbar.

Sedan frysa ner i olika portions burkar.

Så lat är jag, eller så glad är jag att få stå vid spisen . . . *fniss*

<<<

I stället för att lägga

 gröna kokta ärtor på sidan av en potatismos tallrik,

mixar man de kokta ärtorna och blandar dem

i moset med kryddor man önskar.

Det smakar riktigt smarrigt !

<<<

Detta röd-oranga mos blir rikligt kryddigt och gott.

Använder efter behag mild 'Ajvar Relish'

Jag brukar göra egen Ajvar på paprika auberginer vitlök olja salt peppar

Den lite starkare varianten blir med röd chili.

Gör man själv håller det inte så länge,

så jag köper gärna Ajvar.

Jag brukar även använda den i köttfärslimpa, blir extra gott !

<<<

Vill jag ha en festligare 'ton' på det vita moset, tager jag riven pepparrot, (ej visp)

Dill passar alltid att 'dutta på' med.

<<<

Potatismos kan visst vara festmat, enligt mig och man kryddar allt efter egen smak.

Jag tager oftast på en 'höft'. Det är kul att våga testa lite nytt,

eller ny gamla recept.

I morgon är det åter en 'kalas dag', Ha det så trevligt alla, 

kram/ Eva

Nyårsdagens första 'måste' är att se och lyssna på Wiener Philharmoniker . . . .

 symfoniorkester.

Det har jag gjort sen begynnelsen 1842,

eller sen vi fick Tv 1960.
Direkt efter konserten kommer backhoppning i
Garmisch Partenkirchen.
Dessa två händelser är tradition för mig
och får icke missas.

Givetvis har jag alltid drömt om att få sitta där i konserthuset i Wien

vackert 'uppklädd' tillsammans med alla andra musik intresserade.

Att bara få njuta av den pampiga atmosfären 

och 'ge hän' åt musiken och dansen.

Men jag sitter ändå på 1:a parkett på mitt vis.

Drömmen blir alltid en dröm. 

<<<

Så här finklädda var vi inte på nyårsafton detta året, 

*fniss*

Men vi hade det trevligt ändå.

Våra gäster fick 'trerätters', + vanlig fika men med 

extra ALLT  på våffeltårtan.

Extra kärlek . . . 

från mamma Eva till dottern Emelie.

Extra skrik och fnitter . . . 

HJÄLP . . .  en farlig hund anfaller mig, skrek Emelie !

*He he he*

Men lilla mopsen Svea vill ju bara leka med dig . . .

Extra mycket skratt -
- när Svea sliter i byxbenen på gubben

och inte lyssnar hon på tillsägelser . . .

Men då skrattar Emelie glatt när hennes morfar 'grymtar',

och Alexander retar syrran lite extra.

Mormor Maggie hon suckar,

och fnissar  . . .

<<<

Men med en sådan rolig vovve blev dagen extra rolig.

Svea ville att vi skulle jaga henne,

den stinkande godisbiten var inte usch för Svea, men för oss alla andra.

Det var inte heller lönt att säga 'loss', för ingen ville ta i den äckliga pinnen.

'hi hi hi hi hi'

När familjen åkt hem blev det åter tyst i huset.

Svea suckade men somnade som en stock.

Änglakörerna sjöng någonstans,

det var ljuvliga toner . . .

- tills 12-slaget kom !

' VE och FASA'  ! ! !

Ett hastigt gott nytt år, puss kram till varann, -

- sen fick jag lugna, trösta Svea i tv-rummet med högre volym på.

Rolf fick lugna Sixten i tvättstugan med maskinen påsatt.

Årets första sura miner på oss . . .

Hmm  . . . var de (danskarna) tvungna att komma precis till nyår,

när de knappt är här annars, hmm . . . grr . . .

<<<

Årets sista vickning för oss två blev 

en sådan här macka med räkor.

Jag gillar nyårsdagen, den är speciell för mig.

Den börjar som en 'slö och slappar dag', men kan avslutas aktivt

om man så önskar.

Snart har årets första bästa dag gått.

Hoppas ni också gillar nyårsdagen.
Kram/ Eva