Nu lämnar vi snö, kyla och is . . . .

till lite mera behagliga grader.  Det behöver vi nog alla nu.

Gissa vart är vi på väg ?  Lite ledtrådar får ni på 'vägen' . . . .

Vi älskar att flyga och att resa, att se på gamla bilder är också kul.

 Vi flyger gärna till flera olika ö-grupper i Atlanten, det är lagom långt.

 Vi vill gärna ha sol och lagom värme,  inte nödvändigt med badstränder.

 Det ska vara grönt och skönt med mycket blommor med vackra vyer.

Det kan se ut så här med branta klippor och med en och annan fyr.

Det får gärna komma en liten skur som friskar upp naturen, men givetvis inte långvarigt.

Vägarna får gärna vara slingriga, för efter varje krök finns det något spännande

att se. Jag har vant mig vid att även åka buss numera utan att bli 'åksjuk'.

Vägarna kantas av blommande Azalea m.m.

Det är bra att få sitta längst fram i bussen för då kan man få bra bilder.

Men när andra gör tokiga omkörningar, vill jag gärna 'peka finger' åt dem,

kanske även ha kontrollen och köra bussen själv,  *fniss*

Vägarna på denna Ö är faktiskt mycket bra, 

vyerna är också så enormt vackra så man vill helst stå länge och njuta.

Det byggs ständigt nya vägar här även om de går i  'zick zack'  . . . . .

Även deras 'trädgårdar' går  'zick zack' och är rejält lutande.

Luften här i denna Botaniska trädgård var helt enormt frisk och skön.

Vackra uppfriskande vattenfall finns det gott om.

Dessa vyer med blommande buskar små mysiga stigar som går lite upp och ner

med branta stup, ( som man måste hänga över och titta neråt på, )

men med stadiga varnande dekorations staket,  jo det gillar jag skarpt !

Allt vad man ser är en fröjd för ögonen !

 För alla turister som är ute och kör på 'egen hand'  kan läsa sig till

 vad man ser och var man är m.m.

Sådana här 'små skylltar' finns det på många platser, hi hi . . .

Man blir faktiskt glad i sinnet med att se färg på husen, i stället för det gråa.

Stadsporten heter Portas da Cidada där man tager emot 'stor celebra gäster'.

Staden Ponta Delgada är en trevlig liten stad med en gammal historia bakom sig.

Den här utsikten hade vi från vårat hotell i Punta Delgada.

Många spännande händelser fick vi se när vi satt på balkongen.

Stora lyxkryssare från hela världen 'la till' här vid hamnen.

Eller om man satt vid hamn var det också liv och rörelse.

Folklivet är alltid trevligt att studera . . . . .

Ja Azorerna hamnade vi på,  det är en Ö-grupp på nio öar i Atlanten,

som tillhör Portugal. Det är den största ön Sau Miguel som man oftast reser till.

Det tar 5 till 6 timmar med flyg från Göteborg.

Den högsta punkten på ön heter Pico 2351 m.ö.h.


AZORERNA  ÄR  ETT  PARADIS  SOM  MÅSTE  UPPLEVAS   ! ! !

Vi vill uppleva Azorerna igen både från reseminnen och i verkligheten.
Året 2010 i april hände ju något som berörde Europa rejält i flygrese-världen.
Askmolnet från Island ställde till problem som ni säkert minns.
Många resenärer blev drabbade, vi kom precis lagom med sista flyget till S.Miguel
och blev första flyg tillbaka som fick landa på Landvetter igen.
Den veckan var vi faktiskt oroliga, fastän det inte gick någon nöd på oss,
men man undrade hela tiden hur ska det bli . . . . . ? !

De kommer mer från den resan, det vackraste av ön.

Kram till er alla på kramens dag//  Eva

Januari--vintern 2010 . . . . .

den glömmer jag inte, ej heller min gubbe för då gick han i pension.

Han behövde inte vara orolig att han skulle bli sysslolös den vintern.

Eftersom vi då bor på landet (med en katt, sex hönor o en tupp)
finns det en stor gårdsplan som måste skottas för att man ska kunna köra in.
Ett garage finns i ändan på ladugården m.m.

Som tur finns en traktor som kan fixa det största jobbet,
så man behöver inte skotta allt 'för hand'.

 Men givetvis finns det ändå mycket som måste skottas 'för hand'.

Är det inte på marken, ja så är det uppe på taket.

Ja så var det i varje fall den vintern, med för mycket snö på taken

 kan det bli stora olyckor.

Det hände faktiskt flera olyckor i Sverige på många platser, med dödlig utgång.

Så han var uppe på alla tänkbara tak här på gården. Inte bara en gång utan flera,

för det snöade i många omgångar den vintern.

Jag var faktiskt orolig att nåt hemskt kunde hända, särskilt där uppe.

Men hade han trillat ner tror jag fallet blivit 'mjukt',  förhoppningsvis.

Senare i februari månad hade det bildats jätte stora istappar,

det var också förenat med livsfara.  Jag hade tagit bilder på istappar

som var minst 1,5 m långa,

Men kan jag ej hitta dem bland mina flera tusentals bilder. Bildrensning pågång !


Men dessa på bilden är bara barnen, *fniss*

Att gå in köksingången var helt omöjligt, det var inte heller nödvändigt,

efter som det finns huvudingång och pannrums 'grov' ingång också.

Men vi har en så kallad jordkällare som vi har smått o gott i plus en extra frysbox.

Dit var det inte lönt att gräva sig fram till, men vi klarade oss utan det ett tag.

Sen när Rolf även började att skotta snö på taken,  blev det ännu mer på backen

Ja så där höll det på i flera veckor och motion fick man,  *fniss*

Medan Rolf skottade snö så lekte farmor Eva med Annie,

att åka fram på en spark det var toppen, just detta året.

Vägarna var helt utmärkta för det ändamålet, inga lastbilar hade kört på sand.

Just då var det inte halt heller, det blev senare i mars månad.

 

 

 

 

Det var även mycket synd om djuren i skogen den vintern,

det var svårt för dem att hitta föda.    

 

I mars var det hård skare så många rådjur kom in på gården,                                     

 

 de nästan knackade på dörren och tiggde mat.                                             

Och mat fick de av oss.                                            

 

 

                                                                             

Här står jag och Sixten och tittar när rådjuret äter, stackaren lilla get är utsvulten.

Jag hoppas verkligen att vintern i år inte ger lika mycket snö som året 2010.

Fastän man vill ha lite så det ljusar upp naturen. Sen behöver alla vinter-sportare

och barn ha det lite kul.

Må väl/ Eva

Ronneby brunnspark . . . .

har mycket att erbjuda alla, som t.ex. högplatån runtom Trollsjön.

Brunnsskogen domineras av tall och ekskog, den är en härlig avslappande

promenad vänlig trollstig.

Detta är då sommaren 2011 då vi gjorde en paus från hus och hem, hux-flux.

Här sitter man och njuter på bryggan, näckrosbladen lyser som silver i Trollsjön.

Det kan se ut som vilken plats som helst i vårt land, men inte när man är där.

Uppe i Brunnskogen vid Trollsjön står trollmor med en av sina trollungar

och blickar ut över sjön. Kanske väntar hon på trollfar som ska komma.

Konstnär Sören Niklasson. Världsmästare i motorsågsskulptur.

Av en trädstam gjorde han hela 'figuren'.

Vad kan man säga, jo att han sågar alldeles fantastiskt bra !

Trollfar kommer till sist, *fniss*,  hmm inte ser han så glad ut, hi hi . . .

För jag känner igen den blicken som säger > måste jag . . . . <    *fniss* igen.

Nu har vi hamnat i den Japanska trädgården, den tillkom 1987 med hjälp av

landskaps arkitekterna SvenIngvar Andersson och Akira Mochizuki.

Efter passagen genom den enkla porten av bambu

följer en skiftande stig som leder fram till meditationspaviljongen.

Stigen omges av Japansk lönn, susande bergsbambu, Japansk iris i flera färger,

doftande våt mossa m.m.

I en Japansk trädgård tänker man sig att icke levande objekt som stenar och vatten

har en levande själ och en egen personlighet. Varje sten har sitt egna språk,

den hör känner och ser. Många av stenarna väljs ut med stor noggrannhet

för att passa in i den Japanska trädgårdens miljö.

Konstnär (kvinna) Fukiko Nakabayaski har gjort 'Tidens gång' i röd granit,

symboliserar livet från noll till slut.

Den avskalade och polerade toppen liknar en grodd som med kraft

arbetar sig ur frukten. 

Stenen väger 4,5 ton.

Men min första blick och fantasi sa mig något helt annat när jag såg den.

Visserligen är det något som fattas, men visst är det själva livet här också.

Utan det manliga könet, vad vore livet då,  hi hi . . . .

Fnissar gör jag inte nu, det gjorde man förr i en annan ålder, eller hur ?!  *fniss*

Man promenerar gärna i avskildhet här, det är en viktig rekreations område.

En  'lisa för själen' och ett fantastiskt turistmål.

Sverige har mycket att erbjuda alla människor av olika intressen.

Se gärna den lilla 'filmsnutten' från vackra Ronneby brunnspark.

Vi har varit här flera gånger och får aldrig nog, det finns alltid något nytt
att njuta av. När vi var här då, låg vi på vandrahemmet som ligger i parken.
Det var 'allsång' med kändisar och annat 'håll i gång' i parken som var mkt trevligt.
På söndagen var det 'loppis', och inte vilket loppis som helst, enormt mycket 'stånd'.

Må väl kram/  Eva

Historieskatt från forntiden . . . .

är alltid intressant, även om man inte är 100% insatt i dessa ämnen.

Inglinge hög ingår i ett gravfält från järnåldern, som ligger väster om Ingelstad,

i  Östra Torsås socken i Småland,  söder om Växjö.

Sommaren 2011 gjorde vi en rundtur till  'dit näsan pekar' och hamnade här.

Vi gillar att göra oplanerade 'avstickare', det brukar oftast bli mer spännande.

Lite fakta fanns det överallt på platsen. Jag minns att vi läst om detta i skolans
historia timme,  nu var vi här . . . .

Intresse för gammalt det har vi, antingen det är fornminnen eller annan historia.

Omkring 130 fornlämningar finns i området.

Ni som är mer intresserade av denna plats m.m. vet väl att googla är bäst.

Givetvis finns då mer att läsa och se vackra bilder som folk har  'satt in'.

Gravhög från 500-talet.  Jag blir alltid intresserad av hur människorna levde på den tiden.

Detta inlägg om Inglinge hög är bara ett litet 'axplock',  som jag tyckte var intressant.
Det finns en kvinna med bloggen  Holavedsbrudar, den var mkt intressant, tyckte jag.

Det kommer mera från den utflykten vi gjorde då 2011.

Må väl kram/ Eva

 

 

 

 

 

 

 

Många har börjat att banta . . . .

och springa nu efter jul och nyårshelgens alla kalas.

Tidningarna är fulla av bantning -- motions tips.

Men även recept på mat -- deserter -- bakverk m.m.

Det är inget nytt påhitt för så har det alltid varit . . . . .

Gymmen är fulla av folk nu, men efter ett halvår är det halverat.

Jag har aldrig varit på gym, gillar inte att vara  ' instängd' och inte att springa.

Men att få  ' gå ut och gå',  i skog och mark det är kul och härligt.

Man kan ju gå fort, fortare eller fortast,  det går ju bra.

Men vi gör vad vi känner för,  alla är vi olika,  tack och lov.

Jag hade några härliga bilder på mogna kvinnor som passade mig i detta inlägg.

Laila Wikström är en fantastisk illustratör,  jag gillar hennes  'tänk'.

En kvinna utan mage är som en säng utan kudde.

Så säger min käre 'gubbe' till mig,  jag blir så glad så,  *fniss*

Det sägs att man ska vara i sina bästa år nu, men det  'vet i fan'  . . . . . .

Men det är ju klart att man inte känner sig som en kärring fast man är det.

Så tänkte man förr i sin ungdom att en pensionär är dö-gammal och det är man väl.

Men det är hur man känner sig invärtes,  hmm ja då är jag absolut inte gammal.

Ålder är bara en siffra på pappret,  sägs det.  Jag blir snart sextiosex år,  hjälp . . . . !!!

Men min 'gubbe' säger att jag är sexig,  jag blir så glad så,  *fniss*

Men i ärlighetens namn tar det lite längre tid att fixa 'saker'.

Jag vill att det ska 'gå undan', så jag får lära mig att 'ta det lugnt', men det blir svårt.

Sen har jag min käre 'gubbe' som är duktig på allt . . . . . . .

Han säger också att jag ska 'ta det lugnt' och inte stressa upp lilla hjärtat,

> sätt dig ner så fixar jag allt <  säger han, jag blir så glad sååå,  *fniss*  hi hi, ha ha . . !

Som ni ser har jag fått en ny bakgrund och 'Header'  på min blogg.

Barnbarnen i Skåne gjorde det åt mig i lördags när vi besökte Ängelholm.
Det var så jag önskade mig den, blev super nöjd, rosorna är nu ett minne blott.
Något som också är ett minne blott blev mitt inlägg på de mogna kvinnorna.
Något hände och sen 'puff' ' var det borta.  Så jag har skrivit om det, men texten blev inte desamma.
Jag hade redan fått 7 stycken kommentarer och de försvann också. synd för de var trevliga.
Men vad gör det om hundra år.

Tack Vendela och Ellen att ni tog er tid med eran vetgiriga, tjatiga mormor.

Må väl kram/ Eva

1:a nyårsbilden blev Google . . . .

den kom vid tolvslaget och den varade bara en dag.

Likaså året 2013 så avslutade Google med samma bild men med ombytta-roller.
Så det gällde att vara observant för nu är dessa bilder ett minne blott, tror jag.

Den 2:dra bilden blev på Sixten givetvis, sen kom flera i rask följd.
Han blev lite sur för att jag störde honom i  'skogsdungen'.  *fniss*

Sixten tycker det är så tråkigt utomhus så han är inne och leker att han är
ute i skogen.
Vi har ju en fondvägg som är en skog och den gillar även Sixten,
där kan han 'gosa ner sig' mellan kuddar och han ligger på en grön rya matta,
som jag sa inte var gräs, han lovade att inte 'kissa' på den.

Att få ligga uppe i trappan och spana  ner ut genom fönstret är toppen.

Härifrån har han en bra utsikt och ser mycket av vad som sker på gårdens infart.
Bilar gillar han absolut inte, men att på avstånd se händelser är okej.
Sopbilen den är ett hemskt vidunder . . . . . . .

 Man blir trött av att spana ja då kan man ta sig en Micro-lur,  *fniss*

Några härliga vinterbilder vill jag visa från typ år 1994.
Tina och Jennie hade alltid roligt tillsammas, (Tina är moster till Jennie).
Jag minns det som igår  . . . . . .

Härliga vintrar jag minns, det var roligt att göra snöfigurer.
Pappa Rolf har säker hjälp Tina att fixa till en snöhäst.
Minns du detta Tina ?!

Vintrar med snö fick barn och vuxna att aktivera sig, för nog tusan är snö roligt
för barn.
Hmm för oss vuxna kan det innebära lite jobb,   men . . . . . .

Jag har sagt det innan att en vinter utan snö är ingen vinter alls.
Lite bör vi få tycker jag, men tyvärr gå det inte att beställa.

Må väl/ Eva