tisdag 24 juni 2014

Vårt första möte med Gotland . . . .


blev det för oss båda för ett antal dagar sedan. Gotlandsturen varade i sex dagar
från den 13 - 18 juni. En bra tid att besöka ön innan högsäsongen börjar.
Men att det skulle behöva ta så många år innan man kom till 'skott' med besöket.
Ja i nästan 50 år har man talat om att resa till Gotland, men nu äntligen blev det av.

Det var nog tack-vare bloggen och blogg vännen Susie på Stjärnarve.   
Under åren som gått har jag läst hennes inlägg om olika platser som hon och Rolle och Santos gjort runt Gotland i många olika omgångar förstås. Det hon visat och berättat var både jag och Rolf intresserade av att se.  Så Susie var så snäll och gjorde en reserutt åt oss, från söder till norr av Gotlands sevärdheter med tips på B&B m.m. 
                                        
 
 

Om vi hade rest till Gotland på 50-talet hade det sett ut så här när man skulle ombord med bil.
Det tog sin tid förstås, men bilarna var få och båtarna betydligt mindre,
även överfarten varade många timmar mer.
När man ser dessa bilder tänker man på vad snabbt utvecklingen har gått framåt.
Tänk vad gjorde man inte för att få uppleva nya platser av Sverige.
Kunde man få sig en matbit ombord eller gällde det egen matsäck ? !



Susie och Ronald och Santos förstås tog emot oss i sitt hem (ja ja Santos skällde ut mig).
Först visade Susie oss gästrummet m.m. sedan blev det en entré-rätt med gott dricka.
Sen blev det trädgårdsvandring, som jag sett framemot, bilder blir ej detsamma som 'live'.



Oj vilken stor trädgård, oj så välskött !  Vem klipper gräset ? Vem gräver ?
Vem vattnar ?  Vem hinner städa, tvätta och laga mat ? !





Hördu Santos inte ska du väl skälla ut tant Eva det första du gör när hon kommer på besök.
Vi känner ju varandra rätt väl nu, eller hur ?!  hmm . . . javisst du kan ju inte läsa . . .
men läser inte matte för dig ? Eller visar bilder på mig så du vet hur jag ser ut ?!




Oj vilket vackert träd, oj vilka vackra blad.  ROLF . . . jag vill ha ett sådant träd, hörruu ! ! !
Hur många år tar det innan den blir så här högt ? . . .  Kostar det något ? . . . .
Bla bla bla . . . .




Vad var det nu Susie kallade detta trädet, kanske  'halsbandsträd', *fniss*
Ja finns det halsbandsflugsnappare så borde det finnas liknande träd, hi hi . . .
Hur gör man för att trädet ska bli så blankt ? . . . .
Hmm vad sa du att Rolle gjorde med trädet  . . . . ?




Även detta trädet gillar jag, bladverket och färgen är så himla vackert.




Här är det Rolf som är intresserad av vinrankorna för han skulle gärna vilja ha druvor
att smaska på. Men jag har sagt många gånger att det inte fungerar hemma i våran zon.
Men så hade vårt bb Jennie vindruvor inne på deras altan och det gick bra, men fy tusan
vad bladen fällde och skräpade. För mycket jobb med för lite druvor enligt mig.
Men som Susie har det där mot väggen är det toppen.






Jag är så förbaskat trött på alla visiter och natt gäster som avlöser varandra titt som tätt.
Husse och matte har fullt upp med att prata med dem hela tiden, jag har blivit som luft
för dem. De äter minsann en massa smaskens, men jag får det gamla vanliga, ' torrisar'.
Och du 'tant Eva' vill ju bara pussas hela tiden, det får väl vara nån måtta på det också . . .
Jag hoppas det tar slut snart, ja alltså de här visiterna, matte är alldeles för snäll
som tar hand om främlingar på detta viset. Jag får så lite uppmärksamhet av husfolket
när gäster kommer, ja . .. jag blir faktiskt lite sur, men jag säger inget till matte.

Va ! ? Hörde jag rätt, men hundar kan väl inte prata, eller läste jag bara Santos tankar.
Ja det var det värsta på länge, men väldigt intressant tanke gång.
Jag förstår dig precis Santos, det kan faktiskt bli för mycket av det goda, hi hi . . . .




Ja och så var det huvudrätt med husmors goda blandning och smaskiga biffar.
Var det lamm biffar eller hur var det ?
Hmm . . . ska inte Santos få en smakbit eller ?! Jaha han har känslig mage . . . .






























Efter maten blev det en biltur på några kilometer ner till Ekstakusten.
Den är en riktig kustpärla.




Denna kustremsan var sannerligen mycket bättre än jag trodde. Tänk att kunna köra så här nära havet det kallar jag för körglädje.


En fantastisk vy denna kväll när solen bryter igenom molnen och skickar häftiga solstrålar
ner mot havet. Samtidigt har vi mörka moln över oss som ger havet isiga bilder på vattnet.
Lilla Karlsö ses på bilden här. Jag tog många bilder här men man måste begränsa sig
till någon man gillar bäst.






Tillbaka efter bilturen blev det dessert, Gotländsk specialitet, saffrans-pudding-kaka
med salmbär och grädde. Det var super gott.



Sen satt vi uppe en bra stund och babblade, även efter det killarna hade lagt sig.
Ja det fanns mkt att tala om, det kändes även som jag träffat Susie innan.





Nästa dag efter frukosten blev det lite uppställning till fotografering, men först skulle
Santos busa lite, eller rättare sagt pussas lite.
Han var så glad att folket äntligen reser, nu vill han ha husse och matte för sig själv. *fniss*


























Här är gäststugan som vi sov över i, ja det var lite trångt men annars helt okej.
Ha ha , , , hi hi hi . . .  nej jag bara skämtar, skulle gärna vilja se era ansiktsuttryck, *fniss*




Färden går mot sydligaste delen av Gotland, sen blir övernattningen i Burgsvik.
Men det får bli mer till nästa inlägg.



Tack och lov att vi hade karta och vägbeskrivning vart man skulle köra.
Utan den hade det tagit längre tid för att hitta det man ville se.
Tusen tack Susie och Rolle.

Må fint/ Eva












torsdag 19 juni 2014

Midsommarkransens blommor . . . . .


ska för mig innehålla flera glada färger som rött, blått, vitt och gult.
Förr i tiden gjorde jag kransen av röda rosor, blåklint, prästkrage, och smörblommor.
Nu för tiden gör jag ingen, men om jag ska 'göra till det' tager jag det som finns
och växer för tillfället. Rosor finns ju nu, hundkäx och blåklockor också.

Här ser ni en äng full av ogräs, ett mycket vackert ogräs, som tyvärr inte
växer i Småland.
Bilden är tagen på Gotland där vi har varit i veckan som gått.
Här stod jag länge . . . . . och beundrade vyn, oj oj så fantastiskt vackert,
det sa jag många gånger till mig själv.





Vallmona på ängen påminde mig om barndomens somrar i Polen,
där växte de också vilt.
Där fanns även blåklinten växande vilt, då trodde man att ängen var en sjö.
I år hade midsommarkransen kunnat dominera av röda vallmon.
Jag gillar även kornet, det är lite speciellt tycker jag.




Om inte blåklint fanns tillgänglig tog jag vilken blå blomma som helst.



Midsommar barnbarn Jennie har en krans jag inte minns vad jag dekorerat med.
Dessa små töser är nu sköna damer på 25 och 29 år unga.
En del år var det redan mycket överblommat. Tinas krans hade oxå klöverblommor.
Midsommarkransen blev för stor den bara gled ner, hu vad jobbigt tyckte Tina, hi hi . . .





















Kära lilla mormor Irena, det är redan 13 år sedan hon 'gick bort'.
I midsommartid finns många vackra minnen bevarade också.
Jag har visat dessa bilder förr, men en repris skadar inte.
 

 
Nej aldrig pelargoner i en midsommarkrans.
 
 
I år ska vi ha det lugnt och skönt, eftersom vi har varit ute på 'resande fot' känner vi oss rätt nöjda med bilåkandet. Även att äta gott och bo bra, träffa folk och umgås, det tär på krafterna, *fniss*
Så känns hemmets lugna vrå gott nu, (tills mitt nomadblod börjar svalla) hi hi hi . . . .
 
Trevlig glad midsommar !
Eva
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

fredag 13 juni 2014

En dagsutflykt till Göteborgs skärgård . . . .


blev det i tisdags den 10 juni, med strålande väder och mer därtill.




Tyvärr så kunde jag inte så mycket om skärgården där, men efter den dagen vet jag mer.
Den är uppdelad i Norra och södra skärgården förstås, men att det fanns
så många bebodda öar där,  hade jag ingen aning.



En bra karta som visar öarna och dess namn, ett namn kände jag igen från 'Mia på Grötö'.





















Smidigt och lätt körde bussarna på vägfärjan.



En bild genom bussfönstret blir ju inte bra, men själva motivet är vackert
med alla dessa 'jollar' som är ute i viken med vind i segel.


 

Det är ju vackert att bo här på sommaren, men hur är det på vintern kan man undra.
Men som allting annat, är det väl en vane sak.                                                                                 
 

Här brukar bara de stora grabbarna sitta, de som kanske är medlemmar i den stora ljugarklubben.
Ha ha ha, tänk vad roligt de har när den ene ska vara värre en den andre.




Så var vi inne på det gamla fiket så klart, där det fanns en massa smaskens.
Åkes Hönöbröd är också väldans gott och populärt. Vi äter det då och då,
men köpte inget här, hade ingen lust att stå och trängas i en kö i nästan 30 graders värme.








 Stopp stanna hit in måste jag bestämt !
  


 Vem i hela friden kan låta bli att gå in i en blomster butik.







Självklart fanns här mer än bara blommor. Jag trodde att dessa dillpioner av oäkta.
Sen fick jag se att de stod i vatten och att de var äkta.  De är helt ljuvliga dessa pioner.


 Massor av spännande inrednings 'pyngel', men även dyrt förstås.
























I samma butik fanns det även ett 'fik', alltså man kunder förtära något ätbart
i både lättlunch och bakverk.
Detta koncept har blivit rätt vanligt nu, vi har det även i vårt samhälle.


Se på dessa fantastiska underbara rosor, visst vill man bara få ta alla rosorna
och 'burra ner' näsan där för alltid.




Nu har jag sett att man använder daggkåpans blommor till att dekorera blombuketter.
Även den rosa brudslöjan är mycket vacker. Vilken lycka för dem som jobbar
med blommor.



Det var mycket svårt att ta sig ut från denna lilla stuga, som bjöd på olika slags
ögongodis m.m. För att vara i Göteborgs skärgård borde jag visa mer hav,
kobbar och skär.
Men tyvärr så fastnade jag här.




Dagen var toppen med strålande sol och mycket värme, när vi klev av bussen
hemma vid 19-tiden visade mätaren på + 32 gr, pust inte dåligt, årets varmaste dag.
Men nu får vi svalare och regn, variation behövs.

Må så gott/ Eva