fredag 11 januari 2013

Följ med oss till solen, värmen och allt . . . . . .


SOM  HÖR  EN  SEMESTER  TILL  . . . . . . .


 
 
Vi är trötta på den mörka vintern här i småland, vi behöver  SOLEN  till 100 % 
 
Vi tittar i minnenars--album från den 11 dec. 2010. Vi reste till Gran Canaria,  Puerto Ricco.             
Vi tog med oss barnbarnet Annie som då var nästan 7 år. Att resa till kanarieöarna är lagom långt för
barn-familjer och lagom varmt. Här skulle vi bara umgås och må så gott vi kunde och göra sådant   
 som en unge i den åldern helst vill göra.
BADA  OCH  BADA . . . . . . .
                                   
                                                                                                      
 

Det blev många bad, både för oss och för Annie,  givetvis blev Annie fisken nummer 1.


 
 
 Farfar var den som gillade att bygga sandslott medan jag höll ett öga på dem,  
( i kameraögat)  fniss                                     
 
 
 
 
 Sanden till stranden på Amadores är transporterad från Saharas öken.                         
 
 
 
Dit promenerade vi från Puerto Ricco, Annie var duktig på att orka gå långt utan att gnälla.               
Promenaden dit gick utmed en gång-väg vid havet, vyn var jätte vacker.                                              
 
 


 Vägen tillbaka var mycket mer ansträngande, den gick brant uppför i zigzack, men
 bara för gång- trafikanter. Vi stannade och pustade flera gånger det var vi tvungna till.                                        
 
 

     

  Efter denna dag med bad och lång-promenad var det skönt att få slänga sig i solstolen och slappa.     
 
   
 
 
Senare framåt kvällningen blev det Grill-buffé´ vid poolen,  och att . . .
 
 
 
 
 
titta på underhållning som Hotellet engagerade varje kväll, det var se värt både för stora och små.                 
 
 
 
 
Sen var det Annies tur att få uppträda på scen, men bara oss som publik.                
 
 
 
Annie träffade roliga trevliga "tanter" som bodde nära oss i Sverige, hon var ofta och busade hos dem
när vi var vid poolen och vid våra "mat-ställen" på hotellet.
 
 
 
 
Den tanten kunde konsten att charma ett barn, hon var en riktig "spelevink".            
 
 
 
Lucia morgon då är det vi som är "spele-amatörer", med glitter, ljus och invirade i lakan sjunger vi Lucia sången för en förvånad tös. Vi bjöd på pepparkakor oxå, även till dem som kom ut på balkongen och undrade vem som sjöng så vackert,  *fniss*       
 
 
  
 
 
  
 
Senare på dagen blev det äventyrs-golf, det är något som vi gillar och som vi gör ofta. Både hemma och på semestern där vi prövar alla banor. 
   
 
 
 
 

En dag tog vi taxi till Playa Ingles för att visa Annie vad vi bodde året 1980 när hennes pappa Mikael var i nästan samma ålder som hon och vi firade jul o nyår där.
Hotel Escoreial heter den fortfarande.
 
 
 
 
Här står barnen Maria, Madelen och Mikael nästan på samma plats som bilden ovanför, skillnaden är 30 år. Mycket är sig likt, men palmerna har växt tillsig och inredningen är annorlunda.                       
 
 
 
Det här turist-tåget finns fortfarande kvar och den går sina eviga guidade rundor i Playa Ingles.
 
Vi var tvungna att föreviga ett foto, där  även Annies pappa "jobbade" på semestern.                    
 
 
 



Mikael kunde inte vara still som andra ungar som att bara lata sig, NEJ han fixade ett jobb som han sa
med att hjälpa "lokföraren" att klippa biljetter och dela ut dem. Som lön fick han följa med på rund-
turerna i Playa Ingles, det var mycket roligare än att bada o bada som hans systrar. På den tiden litade man på allt folk, som väl var. Den gubben "lokföraren" kände jag igen för ca 6 år sedan, när jag och
min väninna Rosa var här på karneval. Då körde han detta loket med en massa ut klädda fest folk.
Det finns foton från den karnevalen oxå, men ingen visning av den nu.



Jag ryser av någon slags rädsla,  den där tiden är i tankarna igen.



Nu är man här med Mikaels dotter, ja jäkla vad . . . . . . . . .


Så här mycket blommor hade väl du farmor gärna velat ha hemma sa, Annie
 
 
 
 
 
 
Utanför Svenska kyrkan blev plötsligt Rolf sugen på våfflor,  va ! har de våfflor i kyrkan undrade Annie ?  Nja i kyrkans-församlingsrum, jaha så bra för jag blev oxå jätte sugen sa tösen.      
 
 
 
 
 
 

 
Den här stele gubben eller den "levande statyn" den har nog stått här i evigheter, dax att han går i pension. 
 



Efter den dagsutflykten blev tösen plötsligt bad sugen. Ja Annie har ju inte badat på många timmar nu
och vi var ju svettiga oxå så det blev bad för oss alla tre.





 
 
Ikväll ska tjejen bli friserad, hon har bestämt att göra "rasta flätor" innan hemfärden.
 
 


Annie var jätte nervös, hon var orolig att hon skulle se "knäpp" ut i denna frisyren.



Javisst blev det annorlunda, småflätorna var så många att de liknade spindel-ben, hi hi hi . . .
Om man inte vill ha håret så längre är det bara att lossa på allt, då blir håret riktigt "våfflat".




Efter en vecka med farfar och farmor längtar Annie hem till pappa och mamma, som det ska vara.






Äntligen hemma, visar Annie sin syster Lina hur det såg ut på Hotel Colina Mar i rese-katalogen.
                                                               Där var våran balkong !

Sen blev det kram och puss-kalas =  brottning  mera brottning, tack och lov att bara en tös följde med.


Det blev en trevlig tur i  "minnenas album", det räckte lagom för att göra mig på gott humör.
Bilderna gav mig både värme o solsken inombords plus en massa glada minnen.

I helgen ska töserna Lina o Annie vara här, deras föräldrar ska ut på en hemlig födelsedagshelg.

Ha det bra/ Eva





















8 kommentarer:

  1. Vilken fin resa ni hade . Fina reseminnen att kika på bilderna. Kram

    SvaraRadera
  2. Precis vad som behövdes nu, tack för att du plockat fram bilderna så vi fick titta på dom, vi behöver sol, mer sol, massor av sol! Så är det bara!
    Agneta kram

    SvaraRadera
  3. Vilken härlig tripp, Luciatåget var helt perfekt. Tack för titten hos mig. Det är nog inte bara vi som råkar illa ut, med Färdtjänsten, men alla är väl inte såna "rivejärn" som jag, men det är ju trots allt våra skattepengar det handlar om. Uno har kommit hem klockan 20.30, bara 4½ timme försenat !!!! Den stackars chaufören frågade Uno, om han kunde stanna vid nån kiosk eller nåt, så han fick lite mat i sig. Naturligtvis fick han det. Hur chauförerna orkar med att dels köra i tid och otid, dessutom är de så himla trevliga och hjälpsamma. Daddis blev överlycklig när Husse kom hem, så kanske jag får en lugn natt, utan att höra hennes "gnäll"
    Ha det gott
    Kram

    SvaraRadera
  4. Wow vad jag var snygg. Och du var oxå snygg som lucia. /Knatten

    SvaraRadera
  5. Vilket fint minne för Annie att bära med sig och komma ihåg dessutom en ovärderlig gåva.
    Kram

    PS Tack för för den ljuvliga tulpanbuketten, den värmde. Ds

    SvaraRadera
  6. Har läst tillbaka och tittat på alla bilder, gamla som nya. Det är inte klokt vad tiden går fort egentligen. Förstår att det känns som alldeles nyss när barnbarnen var små. För oss som inte har barn så har tiden liksom mer krupit sig på en. Helt plötsligt så är det nån liten grej som gör att man förstår att man inte är 35 längre.....! Va!? Är jag SÅ gammal!!

    SvaraRadera
  7. Åhhh...vilka härliga bilder. Nu vill JAG oxå åka till solen o värmen!! Har aldrig varit på holmarna..är det bra där?? Har mest varit på Zakynthos,Cypern och Corfu ja..Bougainvillan kan man aldrig se sig mätt på..Det är ju värt att resa..bara för DEN egetligen..haha!
    Nu känner jag mig inte så fryssen längre...tack o bock för lite värme i själen..*ler*
    Kraaam

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många säger att Canarie-holmarna är ut-tjatade, utslitna,urtrista och över-"fulla"
      av "utlänningar", men även de är där av samma skäl, för solen,värmen o ledigheten.
      Las Palmas stad har även det gamla genuina,fina parker m.m. om någon vill se det.
      Öarna har något för alla, inte bara pary. Det är perfekt för oss nordbor att resa i vintertid, 5-6 timmar i luften och sedan få njuta av normal sommarvärme.
      Det är min tanke om "holmarna".

      Radera

Skriv gärna en kommentar så blir jag glad.