söndag 20 januari 2013

Granit och Gnejs det är stenar som har . . . . .


FORMAT  BOHUSLÄN. 
MÄNNISKAN  HAR  ANVÄNT  GRANITEN  I  ALLA  TIDER.  FRAMFÖR  ALLT  TILL  ATT  BYGGA  HUS,  VÄGAR  OCH  BROAR.







Denna bilden är tagen juli månad 2011. Sonen Mikael med familj hyrde ett hus mitt i Kungshamn där det fanns gott om plats. Så vi sa att vi kommer och våldgästar några dagar,  (de fick ingen chans att neka besöket) för så brukar vi göra, det blev tre dagar.
Kungshamn är ju oxå en förtjusande liten stad, granne med Smögen.




Så här tog vi en liten trevlig båt-tur över till Smögen. Det var som tur inte överfullt
med folk på bryggorna i Smögen som det brukar vara.





Dessa fantastiskt vackra klippor i Smögen är roliga att "leka" och klättra på.



Gnejsen är mycket äldre än graniten, den har legat länge på samma plats. Den rediga
bohusländska graniten bildades för 900 milijoner år sedan, flera kilometer ner i jorden i en
magmahärd som sakta stelnade.   ( Hur räknar man ut att det är så många år, det har jag alltid undrat ? )




Bohusländska graniten går att återfinna över hela världen i byggnadsverk, fördämningar
i kajer, även kanalbygget i Trollhättan m.m.

Bohusläns 1:a granit stenhuggeri började år 1844 i Bohus-Malmön.
Stenhuggeri industrin nådde sin höjdpunkt 1929 då 7000 personer arbetade i näringen.

Depressions åren på 1930-talet slog formligen av fötterna på näringen.






 
 Mikael och Rolf ska vända på ett klippblock, frun Mari säger att : ni lyckas säkert,
"ta i"  bara lite mer såå . . . . .  ha ha ha.
Visst är stenarna -- klipporna jätte vackra.  Därför bestämde jag att detta klippblock ska med hem.



Jag följde en mindre väg bland klipporna, den blev mindre och mindre för varje hus-krök.
Men ingen skylt som påpekade att det var privat väg eller nåt, så jag fortsatte och fortsatte.



Det blev en stig som blev smalare och smalare, men vad i hela friden, ska jag gå här eller !?
ja det blev en aning trångt men skam den som ger sig nu, jag fick hålla emot på klippan . . . .
tar jag mig bara fram till det svarta räcket så blir jag nöjd.





YES !  det gick vägen, eller stigen, * fniss*,   där blev det helt plötsligt bredare, så bra !
Det här var en kul runda att följa, det här var precis något för nyfikna mig, hi hi . . . .






Nu är vi i Hunnebostrand, där ska vi oxå följa en led, kanske är det en "bad-stig".

Det första stenhuggeriet startades år 1864 i Hunnebostrand.


Jag gillar att klättra bland klipporna,  men jag är inte så järv som jag var i barna åren.


 

När jag ser på bilden av denna härliga varma sommardag i Hunnebostrand, får jag rysningar
av välbehag.  Snart är vi där igen, bara sex månader kvar, *fniss*.





En underbar liten mysig badvik, passande till barnfamiljer och badsugna turister
som vi.




Jag älskar den här vyn, den är makalös vacker. Den lilla båthamnen till vänster, segelbåtarna i viken.
Se bilden genom ett förstoringsglas den blir dubbelt så bra, vattnet glänser av solens sken.



Här växer Rallar-rosen så fantastiskt vackert mellan större klipp- skrevor.






Den här stora stenen tyckte Lina var vacker, hon börjar bli som jag, för den
vill hon ta med sig hem,  hi hi hi  . . . . 




Bohuslän är fantastiskt från norr till söder, kustlandskap de är speciella.
Sveriga är fantastiskt.





Allt är vackert när solen skiner. Det måste ni hålla med om.

Hoppas jag får solsken på min lediga måndag, då blir det en ute-dag i skog och mark.

Må väl/ Eva

























4 kommentarer:

  1. Ja, jag håller med dig, det är fint här! Det är hårt och kargt, precis som vi människor som är födda här (nu skojade jag till det lite, eller jag försökte). Underbara bilder har du tagit när det är som vackrast. Och en varm granithäll är underbar.
    Kan man möjligen tidsbestämma med Kol 14 metoden, tro....? Nu vet inte jag hur man gör då, men jag vet att metoden finns.
    Ja, nu är det snart sommar igen, men det är allt ganska bra nu mer och igår hade vi en fantastisk dag med sol, stilla, ingen vind, och det var ljust länge, det var så fint!
    Agneta kram

    SvaraRadera
  2. När jag var liten, från 8 år till slutet av tonåren, semestrade familjen varje sommar på en ö allra längst ut i kustbandet utanför Strömstad, så klippor och doftande strandängar hör till mina starka minnen därifrån. När jag ser dina vackra bilder vet jag precis hur det känns att smeka graniten.
    Hej från Törnrosa

    SvaraRadera
  3. Man får tacka för att graniten och gnejsen formade Bohuslän på detta fantastiska vis, denna plats är väl något utöver det vanliga sommartid.
    Ha en fin dag
    Kram,kram

    SvaraRadera
  4. Men guuu vilka härliga bilder du visar..Nu vill jag ha SOMMAR!! Jag har oxå ett speciellt förhållande till stenar..och det plockas o släpas hem vart jag än reser. Bohuslän är en pärla...och ett ställe jag gärna återkommer till. Härlig natur och fin mentalitet..*ler* DEN stenen hade jag gärna haft hemma själv..men hur många ton kan det vara..haha!
    Kram och tack för att du värmer en frusen själ med dina vackra foton..*ler*

    SvaraRadera

Skriv gärna en kommentar så blir jag glad.