Sixten berättar och visar bilder.

Detta inlägg är lite speciellt till min unga Matte Martina som bor i NZ i staden Auckland.

Eftersom du inte kommer hem till jul, blir det väldigt tomt efter dig, så jag vill visa lite vad

som händer här hos mig.

Du vet hur det är när matte gett mig en ny leksak, då ska hon inbilla mig att den är levande.
Jag håller god min, det är lika bra. Det blev en ny hund som heter Fabbe, ja den skrämde
faktiskt halv-ihjäl mig en dag. Jag ligger och sover när jag hör en hund-jäkel skälla, plötsligt
kommer den rusande rätt mot mig, och hoppar upp på mig. Vad i alla glödhettaste  mrrr . . . .
Jag stack därifrån,  då hör jag matte skratta, jasså är det på det viset, lura mig,  inte alls kul !

                               Jag hatar när jycken slickar mitt öra,   stick iväg ditt äckel !

Det som mest irriterar mig är när man sover som bäst, hoppar den där Fabbe på mig hela tiden
Nej jag tycker inte om det,  inte alls, det är en mycket jobbig hund, och inte vågar jag klösa till den dumbommen heller. Matte fotograferar hela tiden, säger till mig att jag ska lee,
men jag har ingen lust att le på befallning. Om jag visar tänderna blir det när jag hugger
till den där jobbiga jycken i baken, då ska jag le även skratta högt om matte så vill.

Ja nu ler vi ju bägge två,  räcker det matte ?    eller ska du tortera mig ännu en stund till.
Min mun ler som du ser, men det gör minsann inte mina ögon, de tänker stick iväg stick iväg . . . .
Ojdå det verkar som om matte ska gå till köket, det blir väl jycken som får sig en mumsbit nu,
mig struntar hon i. Som tur är det alltid husse som fixar mat till mig, om han hade varit hemma nu
hade jag sluppit den här tortyren.  Japp nu försvann matte,  nuuu ska du jäkla hund få se
                                                -------------  på ett och annat katt trick !

En blixt-snabb höger med knuten tass rätt i jyckens buk, den tappar luften direkt. Sen en liten knuff
och Fabbe ramlar ur soffan,   ufff  där gick resten av luften. Jag släpar ut honom i örat ut i hallen,
han gnyr inte en enda gång, ojdå ! värst vad han är tuff den jäklen. Jag jonglerar några varv i luften
med honom, verkar som om luften kom tillbaka i lungorna för han börjar visst pipa eller nåt sånt.
Oj nu kommer matte igen, frågar vad vi gör,  hmm leker ser du  väl. Jag visskar i jyckens öra att han
ska le och se glad ut, men nåt konstigt är det med honom för ögon-vitorna syns på honom.
Och nu är matte på benen och skäller som en hund på mig, vad jag har gjort ? den knäppskallen.
JAG har väl inte gjort nåt !  Vem började, INTE jag, ALLTID får jag skulden, TYPISKT !
Oj oj vad hon gullar med den fjanten,  FNYS  ett sådant fjäsk för ett jäbbig hund.
Ha ha nu får jag åtminstone vara ifred ett litet tag,    Fnys  Mjauuu ! 

Titta här då,  vad som hände nästa dag, då fick jag flera nya leksaker. Har hon dåligt samvete nu ?

Jag fick två stora färg glada ormar, men de var inte så roliga länge.

Kom här goe lille Sixten säger hon,  titta så roligt du kan ha det, leka kurra-gömma i en korg.

Hmmm  ja varför inte, hmm jag känner andra katt lukter här, det är visst Jennies katter (Elin o Nicke)
som lekt i den här korgen innan.  Jennie skule slänga dessa saker men då "la" matte beslag på dem.

                                                     Jag får ärva rätt mycket av gamla saker.

Ha ha ha vilken konstigt gömm-ställe jag kan se rakt igenom den, nä nu ska jag ta mig en "katt lur".

Om sanningen ska fram var det mycket roligare att leka med den dumma jycken Fabbe,  *fniss*.

Blir ni förvånade, för det blev jag, för nämligen här på fönsterbrädan i köket får jag aldrig sitta.

Så en dag var det ett sådant regnande och tråkigt ute, då fick jag tillåtelse att sitta här, snällt va ?!

Det fanns inte en endaste varelse ute bara dessa flygande möss, matte sa att det heter fåglar, 

men det kvittar för det vattnades i munnen ändå.

Titta så nära de sitter,  men ändå så långt bort för ett gott "skråvmål".  Om jag tar en fågel blir matte

arg, men om jag tar flera möss blir hon glad,  hmm . . . vad är skillnaden undrar jag.

Husse köper mat för flera tusen till fåglarna på vintern, han kunde spara på det om jag fick chansen
att äta upp dem. De dummaste fåglarna är skator, de är så jobbiga för de mobbar mig varje dag.

                   Det här är en levande hund som oxå heter Fabbe, han tillhör en kollega till matte.

                 Matte tycker den är så gullig, men hon är ju storm-förtjust i alla hundar och katter,
                                                         och mig älskar hon mest, hi hi . . .

Men så mycket älskar matte mig inte  OM  jag ätit upp de läckra räkorna hade jag åkr  UT med
huvudet före. Men matte hade tur för jag blev mycket intresserad av vad rådjuren gjorde nära huset.

Och att få gå på bänken är strängeligen förbjudet, det vet jag, men jag brukar testa tålamodet på
                                            henne det är kul, hi hi hi . . . . .

Vi saknar dig Tina, men det är trevligt att få se och prata med dig genom skype, må så gott, puss.

Ja som ni ser goa bloggare så är vår katt en duktig en som kan så här mycke bus.

Kram och sköt om er/ Eva